Fibromyalgi (FM)

Läs om den reumatiska diagnosen Fibromyalgi.

Fibromyalgi är en reumatisk sjukdom som är icke-inflammatorisk. Fibromyalgi är värk i muskler, leder, ligament och bindväv.

Det har länge varit en diagnos som inte accepterats i sjukvården, och negativa benämningar var vanligt på patienterna som ofta benämndes SVBK. Först på 1980-talet blev Fibromyalgi accepterat som en diagnos, men sjukdomen är fortfarande idag omtvistad.

Fibromyalgi är vanligast bland kvinnor, cirka 80-90% av patienterna är kvinnor, men sjukdomen kan även drabba män. Utvecklas ofta i åldern 40-55 år men kan drabba även patienter i andra åldrar. Sjukdomen beräknas finnas hos cirka 2% av Sveriges befolkning.

Sjukdomen kännetecknas av en utbredd djup långvarig smärta i hela kroppen, som förändras över tid ibland har man mer eller mindre ont. Den känns oftast i muskler, men även i leder, och sprider sig ofta lätt från ett ställe i kroppen till andra. Smärtan känns av både vid vila och rörelse, och ökar ofta under och efter fysisk ansträngning.

Patienter med Fibromyalgi får ofta en väldigt låg smärttröskel, på grund av en större känslighet för smärta än vad som är vanligt. Det gör att även ett lätt tryck kan göra mycket ont.

En onormal trötthet, som inte försvinner trots både vila och god sömn. Själva smärtan kan också bidra till en sämre sömn.
Andra symtom kan vara mag- tarmbesvär, morgonstelhet, stickningar och domningar som ofta känns i händerna.
Oro, depression och koncentrationssvårigheter kan också förekomma. Det är ingen psykisk sjukdom, men smärtan ger stress som kan påverka även psykiskt.

Den egentliga orsaken til sjukdomen är ännu okänd. Den tros bero på en störning i signalsystemet mellan hjärnan och kroppen, en ökad smärtaktivering i centrala nervsystemet, som tros orsakas av så kallade glia-celler i nervsystemet, som ger en smärtförstärkning. Man har även sett förändringar i muskelvävnad hos patienter med Fibromyalgi.
I vissa fall finns viss koppling till psykisk överbelastning, exempelvis genom stark stress. Enformiga rörelser under längre tid kan också medverka till att utveckla Fibromyalgi.

Det finns inga prover eller röntgen-undersökningar som kan påvisa sjukdomen. Diagnosen ställs därför utifrån särskilda kriterier.

  1. Långvarig smärta under minst 3 månaders tid, som skall ha funnits på både vänster och höger sida av kroppen, över och under midjan, samt längs med ryggraden.
  2. Särskilda tryckpunkter, triggerpunkter, finns 9 stycken på vardera sidan av kroppen, totalt 18 stycken. Minst 11 stycken av dem måste ömma vid tryck på dessa punkter.

Läkaren gör sin bedömning efter vad patienten själv kan berätta om sina besvär, de svar som lämnas i ett speciellt intervjuformulär, resultatet av en självskattning patienten får göra om smärtans intensitet och var smärtan finns, samt vad läkaren kan se vid en noggrann kroppsundersökning.

Behandlingen går ut på att hitta sätt att kunna hantera sjukdomen, öka acceptansen för sjukdomen och att lindra värken. Smärtskolor har givit goda resultat för många.

Smärtrehabilitering, är en hjälp för patienter som inte tycker sig kunna hantera sin smärta på ett bra sätt. Syftar till att uppnå smärtlindring, ökad livskvalitet genom bättre välbefinnande, ökad fysisk aktivitet och social delaktighet samt förbättrad arbetsförmåga. Behandling varar cirka 6 veckors tid. Remiss skrivs av läkare inom primärvården ofta kallat för en husläkare.

Fysisk aktivitet hjälper ofta, och då en lågintensiv träning av styrka och uthållighet. Varmvattenbassängträning hjälper till att lindra värken. Fysisk aktivitet har visat på liknande effekter som medicinsk behandling.

Massage kan fungera för vissa patienter, samt stimulering av nervceller genom så kallad TENS, elektroder som man sätter utanpå huden.

Medicinering är oftast med läkemedel som skall dämpa smärta. Vissa mediciner som brukar ges mot depression har i en låg dos också visat sig ha effekt på smärtlindring och förbättrad sömn. Vill läkaren skriva ut en sådan medicin till dig så beror det alltså inte på att läkaren menar att du har psykiska besvär. Vilken medicinering som är lämpligast för en enskild patient måste alltid avgöras av en läkare.

Kan man få förbättrad sömn är detta också mycket bra.

Det forskas en del på Fibromyalgi och särskilt då om smärtmekanismer. Något man tittar på är aktivering av så kallade glia-celler i nervsystemet. Dessa kan bidra till utveckling och bibehållande av långvarig smärta.
Studier har också visat att patienter som slutat på sina arbeten eller givit upp sina intressen mår mycket sämre än andra.

12 maj är Internationella Fibromyalgidagen.
Dagen instiftades för att öka allmänhetens kunskap om Fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom, och återkommer varje år samma datum.

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.