Samling inför träffen i kväll

Föreningsträff "Visioner och mål" 2014-10-20

Föreningsträff 20 oktober

Distriktet inbjöd till en föreningsträff med temat "Visioner och mål", måndagen den 20 oktober
(två funktionärer från varje reumatikerförening inbjuds jämte kanslister där sådana finns).

Plats: Skiffervägen 20. Lund

INBJUDAN

Reumatikerdistriktet i Skåne inbjöd två representanter från reumatikerföreningarna samt kanslisterna i de föreningar som har kansli till en träff med ledamöter i distriktsstyrelsen.
Nedanstående dag och tidpunkt gäller:

Datum: Måndagen den 20 oktober 2014
Tid:       Klockan 16.30 - 20.00 cirka
Plats:    Distriktets lokal på Skiffervägen 20 i Lund 

Reumatikerdistriktet står för resekostnader och bjuder på enkel förtäring.

Annelie Norberg, Generalsekreterare på Reumatikerförbundet i Stockholm kommer.

Program

  • Informerar om Förbund - Distrikt - Förening
    (hur fungerar det och vad förväntas man göra/ha för aktiviteter etc i de olika leden?).
  • Vilka är anställda på Förbundskansliet och vilket ansvarsområde har var och en?
  • Vad händer under kommande Jubileumsår, förbundets önskemål om aktiviteter för de fyra kvartalen.

 

  • Frågor från föreningarna.
    (varje förening får inkomma med frågor som man anser vara viktiga att diskutera i detta forum).

Mejla eller posta frågorna till oss senast 13 oktober. 

Meddela kansliet vilka som kommer - senast den 13 oktober, 
telefon: 046 - 18 84 48 eller e-post 

Tänk som vanligt på att inte använda parfym eller andra starka dofter!

Varmt välkomna!

Reumatikerdistriktet i Skåne

Kerstin Lövgren
Distriktsordförande 

Vi hälsades hjärtligt välkomna till dagens föreningsträff, därefter lämnades ordet över till Reumatikerförbundets Generalsekreterare Annelie Norberg.

Hon började berätta om hur hon kom till Reumatikerförbundet . 
Det hölls en kurs på folkhögskolan med namnet RMR-kursen vilken senare fick namnet Reumatikerförbundet kursen. Egentligen arbetade hon som lärare man ringde till henne eftersom hon hade kunskap om datorer och ämnet distansutbildning. Planen var att prova på ett nytt projekt med distansstudier,  genom att vara tjänstledig 1 1/2 år, och sedan att gå tillbaka till arbetet som lärare. Men så blev det inte eftersom hon fortfarande är kvar på Förbundet.
Projektet blev väldigt lyckat, hon gjorde en jämförelse med studier på folkhögskolan där femton elever togs in varje höst i en kurs men där endast två till tre stycken faktiskt slutförde kursen. - på grund av sjukdomsskov, operationer, sjukskrivningar, också var det innan det biologiska läkemedlen fanns, - till distansutbildningen under 1 1/2 år togs in 32 elever och hela 27 slutförde kursen, och vid uppföljning efter tre års tid var lika många fortfarande aktiva. De som togs in som elever var dem som stod längst bort från arbetsmarknaden varför detta utmärkta resultat. Projektet gick egentligen under namnet Restresursprogrammet för att få pengar från EU, men förståligt nog var detta namn inte populärt bland deltagarna varför man gav namnet Resursprojektet, och deltagarna fick ha max 25 % arbetsförmåga men trots detta hade ändå 18-20 stycken jobb efter genomgången kurs vilket var fantastiskt. En representant från Försäkringskassan sa innan projektet startade att "om endast en utav deltagarna skulle lyckas få jobb genom projektet skulle det betraktas som lyckat", vad säger man då när det var 18-20 stycken! Detta visar att Förbundet hela tiden ligger i framkant vilket tjänat som motivation för Annelie att stanna kvar. Naturligvis kan inte alla Reumatikerförbundets 50 000 medlemmar tycka exakt likadant, förändringar måste komma succesivt. 
Hon hade även haft förmånen att arbeta med det som kallades Reumaåret (apoteksåret), och det kommande "Jubileumsåret" kan påminna en del om det, och alla sinnen kommer att involveras. Som ett exempel har Reumatikerförbundet i samarbete med Ingela "Pling" Forsman tagit fram en särskild låt där Reumatikerförbundet har rättigheterna till texten. När man arbetade med utformningen av själva låten var tanken att den skulle ha ett brett användningsområde. Det skulle till exempel både kunna gå att gympa, dansa till den och så klart att sjunga den och den ska gärna spelas ofta och på många olika sätt, gärna genom att föreningar gör egna versioner det viktiga är att den verkligen kommer att spelas. Hon nämde kort att det fanns en idé om någon form av tävling på YouTube, information om detta kommer att presenteras i tidningen Reumatikervärlden. Sen fick deltagarna lyssna på låten. Låten kommer att finnas tillgänglig för nedladdning från Internet och alla föreningar kommer att få den på CD-skiva. Låtens titel heter "Tillsammans" och texten ska gå att läsa på Reumatikerförbundets hemsida tillika noterna och det är även beställt ett körarrangemang. Sjunger gör en person som inte är känd under eget artistnamn men faktiskt har körat i åskilliga schlagerfestivaler eftersom Förbundet ju äger låten på alla sätt säger man att medlemmarna får använda låten precis hur som helst. 
För att "Smaka" på Jubileumsåret utlystes för en tid sedan en tävling om att baka bästa Jubileumstårtan, och information om hur det gått och vem som vann kommer att presenteras i nästkommande nummer av Reumatikervärlden. 
Det viktigaste är trots allt ändå vad man faktiskt ser med ögonen.
Vid Förbundsstämman 2013 bestämdes att Jubileumet 2015 inte bara skulle uppmärksammas under en dag utan genom ett helt temaår. Syftet med detta är att så att säga stärka varumärket Reumatikerförbundet genom att visa effekten av att funnits i 70 år. Vid temaåret 2002 beställdes en undersökning från TEMO om hur många som kände till Reumatikerförbundet och då sa de flesta Ja, och även om folk egentligen inte gjorde det så är Förbundets namn väldigt bra då det ger en viss uppfattning om vad det rör sig om. Samma förfarande kommer att användas även 2015 med en undersökning vid början av året och en i slutet av året för jämförelse. Avsikten är också att stärka medlemsnyttan så att medlemmarna kan känna stolthet över att vara medlemmar. 
Målet är att synas externt och genom det värva fler medlemmar och så klart även bli mer kända. Ett första delmål är åtminstone 1000 nya medlemmar under det året man vill även kunna samla in upp till 10 000 000 kronor till Reumatologisk forskning, vilket kommer att bli en kraftansträngning. 
Man skall nå fysioterapeuter (sjukgymnaster) och allmänläkare med information om att Reumatikerförbundet organiserar artrospatienter anledningen är att det idag trots det stora antalet patienter är väldigt få som gör kopplingen mellan artros och Reumatikerförbundet. Vid åtskilliga bland allmänheten kända diagnoser vilka i folkmun kallas reumatiska finns kopplingen till Förbundet där men inte när det gäller artros. 
Aktiviteter kommer att innebära välplanerade annonskampanjer, uppmärksamma de Internationella "Reumatikerdagarna" för till exempel SLE, fibromyalgi, reumatism, systemisk skleros, och Förbundets "födelsedag" den 23 november (genom kampanj med någon form av inslag i TV). En idé är även något slags mindre "gala" i stil med Rosa bandet galan dock inte i samma omfattning. Distrikten kommer att tilldelas "verksamhetsstöd" för att kunna göra egna parallella evenmang i samband med den 23 november. Ideér finns även om någon form av gå, spring - lopp där deltagarna får information. Så klart även åskådare om man vill.
Reumatikerförbundet ska även medverka vid pensionärsmässan. Några kampanjer avsedda att väcka uppmärksamhet som man ska ha under året är till exempel "skrapa artroslotten - vinn rätt behandling", "var med i artosbingo - vinn rätt diagnos", "snurra på artroshjulet vinn en kunnig allmänläkare". Tanken är att visa på hur svårt det är att få rätt digagnos och/ eller behandling, ibland likt ett lotteri.  Till skilllnad från tidigare är det i dag en mycket svårare uppgift att nå igenom mediabruset och det kan krävas det mest galnaste ideér för att väcka någon uppmärksamhet låt kreativiteten flöda för det kommer att behövas. 
Kringaktiviteter kommer att vara 1, Reumatikerlåten Tillsammans, 2, Jubileumstårtan, 3, Någon form av tävlingar kommer att anordnas, 4, Informativa filmer kommer att läggas upp på nätet med information om olika diagnoser, 5, Webben kommer att ha hög prioritet. Idag vet vi att patienter söker infomation om sina diagnoser främst via nätet. Idag kommer Förbundet högt upp på i listorna över träffar vid sådana sökningar. , 6, Reumatikervärlden tidning/podradion. Tidningen har fått en delvis ny utformning med avsnitt om bland annat mat och smärta och kommer framöver att i varje nummer nu belysa någon av de mer ovanliga reumatiska diagnoserna. Här följde en kort demonstration om hur podradion fungerar och hur man hittar det på webben, 7, Materialpaket.
Hon demonstrerade även Reumatikerförbundets nya hälsoportal "hälsocoashen" och berättade om telefonlinjen Reuma Direkt. Tanken med dessa kanaler är att kunna erbjudas som komplement till ordinarie diagnosombud då patienter har olika preferenser och uppfattningar och alla är olika till person ett brett spektrum kan fånga upp så många av dessa som går. Hon gjorde n kort genomgång av den såkallade medlemswebben och "min sida", där finns medlemmars egna inlägg varvat med till exempel föreningsfrågor (information om föreningsaktiviteter och organisation).
Reumatikerförbundet har för nästa år i stort sett ett klart avtal om ett informationssamarbete med Apoteket Hjärtat, vilket innebär "reklam" i deras kundklubb som innefattar 1,5 miljoner kunder, informationsmaterial i deras affärer och de kommer att delta i föreläsningar. Det innebär i princip att Förbundet för nästa år ingår partnerskap med Apoteket Hjärtat under deras temaår om reumatism. Information om detta kommer att komma ut framöver.

Efter en paus berättar Annelie om det rent organisatoriska när det gäller medlemmarna respektive Förbund, - Distrikt, - Förening. 
Många uppfattar att det kan vara svårt att få folk att komma till olika aktiviteter som hålls, i sådana fall kan många gånger idogt kämpande och positiv inställning uppväga detta något som också är lite hur Förbundet resonerar kring detta. 
Om man utgår från medlemmarna så ser strukturen ut så här: 
Medlemmarna delas in i föreningar. Vad gör man i en förening? Man pratar om diagnosrelaterade frågor, tar hand om medlemmarna, informera, aktivera - utflykter, studiecirklar, underhållning och andra aktiviteter,  driver frågor om till exempel tillgänglighet, färdtjänst, vårdfrågor - kommun respektive landsting. , olika forum/samtalsgrupper där man talar om diagnoser, sjukdomar och till dessa relaterade ämne. Föreningarna ingår sedan i Distrikt.
Föreningarna har förtroendeorganisationer, genom dessa kan föreningarna påverka och kan bland annat ha synpunkter på till exempel vilka som åker som representanter till stämman vilka som deltar i distriktskurser som oftast har begränsad plats. Här inflikade Annelie att här att tyvärr är det så i alla typer av organisationer att frågor gällande förtroendeorganisation endast handhas av styrelsen medans enskilda medlemmar sysslar till exempel med aktiviteter. Där det finns en så att säga ett förtroendeglapp mellan föreningar och distrikt och vissa försöker att överbrygga detta med många förtroendevalda, men alla kanske inte kan eller vill vara med och vara delaktiga i detta. Förbundet vill ändå att föreningarna involverar distrikten i högre utsträckning och berättar om att dessa också driver vissa frågor till exempel på regional nivå för att folk i allmänhet har det ingen stor betydelse vem som organsierar till exempel en viss aktivitet, om det är Förbundet eller distriktet eller en lokalförening, man kommer om man är intresserad till exempel vid en föreläsning. Likadant vem som driver en medlemsfråga, har någon ont i fötterna är man bara intresserad av att frågan ska drivas sen vem som gör det har ingen betydelse. Det verkar finnas en viss självmedvetenhet i föreningar om behovet av ett starkare samarbete med distrikten, ett gott tecken.
Vad gör distriktet vilken roll har den? Man driver bland annat vårdfrågor på regional nivå och arbetar med politiker, utbilda förtroendevalda i föreningarna, andra utbildningar. Distrikten organiserar även grupper av medlemmar med mindre kända diagnoser och föräldrafrågor man organiserar aktiviteter till exempel större föreläsningar.
Starka föreningar bidrar till ett stabilt distrikt även vid upp och nergångar, föreningar måste hjälpas åt när det uppstår problem och man kan även samarbeta kring aktiviteter. Distiktet har också förtroendeorganisation som arbetar både mot medlemmarna i föreningarna och riksförbundet i olika frågor och man skickar representanter till Förbundsstämman som hålls en gång om året. Vid stämman beslutas om stadgar - som uppdateras vartannat år, verksamhetsplaner som löper över fem år - sämre uppgraderingar görs vartannat år. , bestämmer om förbundsstyrelsen - som sitter i fyra år behandlar motioner som rör interna frågor. Interna frågor kan var till exempel fördelning av medlemsavgiften och medlemskort, externa frågor exempelvis hur påverka politiken många interna frågor är egentligen rent administrativa eller organisatoriska sådana. Motioner är viktiga för de driver förbundet framåt. , Policyfrågor/riktlinjer för till exempel forskningsfrågor, fonder, webben och annat. , eventuella temaårs innehåll det som belutats vid stämman förs sedan ut till distrikten, där det är distriktens ansvar att informationen når ut till föreningarna. Trots att det kan vara stora avstånd i landet geografiskt sett bör det med dagens teknik och möjligheter egentligen inte vara så svårt att nå ut, inte bara till alla förbundets medlemmmar utan rent av hela landets befolkning, till exempel om förbundets hållning att alla med reumatisk sjukdom ska kunna få rätt diagnos redan inom ett år. Viss information når ut genom tidningar men detta kan förbättras.
Vad gör Förbundsstyrelsen? Verkställer stämmans beslut och redovisar i verksamhetsberättelse respektive ekonomisk berättelse. Förbundsstyrelsens medlemmar har inte i första hand någon geografisk betydelse utan verkar för hela landet, det är alltså inget representantskap som vid stämman. Till Förbundsstyrelsen blir man vald i första hand för att det man kan tillföra. Vid stämman sitter ombud men i förbundsstyrelsen sitter ledamöter styrelsen tillsätter endast en person, den som är generalsekreterare som utför det först och främst förbundsstyrelsen men sedan också stämman har bestämt. Denne verkställer det styrelsen beslutat. Under generalsekreteraren finns diverse personal som handhar vissa specilella frågor till exempel bidragshandläggare, forskningshandläggare. Deras funktion framkommer på hemsidan. Tidigare har det funnits en uppfattning att Förbundet endast verkar gentemot distrikten och dessa sedan gentemot föreningarna men så behöver det inte alls vara, det finns inga dragna gränser emellan. Man kan alltid ringa om något och man möts av telefonsvarare vilken har som uppgift att fördela samtalen efter vad det gäller. Man ska alltså inte lägga på när man hör svararen. 
Som svar på en fråga och för kännedom till medlemmarna så går det att begära och få ett utskrivet så kallat medlemskort för dem som så önskar, till exempel om man vill utnyttja rabatter i lokala affärer. Det kan också vara bra att veta att man kan själv kan skriva ut ett medlemskort på sin egen dator genom medlemswebben och medlemens personliga sida där en sådan funktion finns korten skickas inte automatiskt när man blir medlem på grund av att detta skulle innebära stora kostnader för distribution och likadant vid förlorat kort då även tiden förflyter måste tas i beaktande. Det är bra att känna till de allra flesta bidrag man kan söka från förbundet krävs minimum 3 års medlemskap.
Som avslutning ville Annelie på Förbundets vägnar framföra ett tack för fantastiskt gott arbete i föreningar och distrikt för alla medlemmar och inte minst förbundet. Kerstin Lövgren ordförande i distriktet tackade Annelie för att hon kommit hit och berättat om det som behandlats under kvällen och överlämnade en liten present.

Se video


Annelie Norberg generalsekreterare på Reumatikerförbundet berättar om Jubileumsåret.


Annelie leder gruppresonemang om medlemsvård.

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.