Patientråd inom Skånevård KRYH i Ystad 2014-12-03

Onsdagen den 3 december hölls ett patientrådsmöte inom Skånevård KRYH på Lasarettet i Ystad.

 

Ur inbjudan:

Nu är det dags för det första patientrådet, som vi arrangerar för att ta till vara dina och andra patienters/anhörigas tankar och idéer kring hur vården ska utvecklas framöver för att motsvara era förväntningar och krav.

Tid: onsdagen den 3 december, klockan 16.00-18.00
Lokal: Röda Rummet, Restaurang Haga, Lasarettet i Ystad
Adress: Krogdammsvägen Målpunkt E, Ingång 6

Den här gången kommer vi att fokusera på frågan: Framtidens vårdplatser - kan de bedrivas i hemmet?

Vi är intresserade av att höra hur ni ser på denna fråga och vad ni tycker krävs för att vård ska kunna bedrivas hemma på bästa sätt.

Anmälan senast den 24 november
till e-post: 

Vi samlas inför dagen att diskturera om Region Skånes framtid, bland annat att tillvara dina och andra patienter och anhörigas tankar om hur vården ska och kan utvecklas framöver för att motsvara era krav och förväntningar.


It-ansvarige berättar om att Region Skåne skall utveckla sjukvårdsinformationen man ger på Internet. Man vänder sig till patientrådet eftersom det inte räcker att bara utgå från politikerna själva när man diskuterar vilken information som är viktig och vilka funktioner som skall finnas. Vad skall man berätta om och hur skall man göra det? Då är det viktigt med input från samhällsmedborgare som patienter eller potentiella patienter, samt representanter från patientorganisationer ja rentutav avgörande för att Region Skåne skall bli bäst på att ge sjukvårdsinformation på Internet. Då är det bra med information om det som fungerar bra men också kritiska röster. Ett underlag med enbart positiva röster är inget bra underlag att utgå från. Just nu inleds ett förarbete till att bygga om informationen på Internet, där man tar reda på vad som förväntas om detta. När frågan ställs bekräftas att det mycket riktigt är rätt vanligt att använda Internet för att få information om Region Skånes arbete.
Region Skåne samarbetar med en IT-konsult InUse, med en viss Shadi Almviken som kommer genomföra intervjuer någon gång efter årsskiftet med olika personer. Tjänsten 1177 ingår inte direkt i detta arbete, men informationen hänger ändå till viss del ihop och det är viktigt att oavsett vilken webbplats man väljer som ingång så skall man komma rätt - olika vägar som skall gå till samma punkt i slutänden.
Alla som ville kunde skriva upp sig på en lista för en sådan intervju som nämdes tidigare. Fråga som ställdes var om detta gäller information från landstinget, Region Skåne eller om det också var ens egna sjukinformation. Frågan lämnas öppen men svaret ges att om patienterna tycker att det är viktigt att kunna nå en viss information är det det man får jobba med, men till exempel tillgång till personliga informationen från Region Skånes webbplats kräver viss begränsning.

Divisioncheferna inom sjukhusdelen och kirurgi samt specialiserad närsjukvård -där reumatologi ingår på Division Skånevård KRYH presenterade sig. I princip betyder organisationen tre sjukhusdelar som sincemellan samarbetar. Cheferna uttryckte stark tro på att det endast går att driva detta på ett bra sätt genom samarbete, något som också återspeglats i de chefer man tillsatt. Det är viktigt att det inte uppstår murar inom sjukhusen och dialog mellan avdelningarna behövs. För att undvika konflikter sätts gemensamma mål för alla delar. Utmaningen är dels den geografiska men också hur i framtiden vården skall bedrivas på bästa sätt på Division KRYH:s tre sjukhus. Skånevård KRYH skiljer från Skånevård Sund på så sätt att man har två akutsjukhus vilket ställer krav på infrastruktur för att kunna ha akutmottagning och förlossning på båda ställena. I Division Skånevård KRYH finns fyra divisioner: de tidigare nämnda samt primärvården - där vårdcentraler och den palliativa vården och vård i hemmet samt barnmorskemottagningar ingår - och habilitering och hjälpmedel.
Ett särskilt arbetssätt tillämpas: patientprocesser - med bland annat cancerprocesser och ett trettiotal andra processer som diabetes, stroke, hjärtinfarkt - för att säkerställa hög kompetens och kvalitet så att patienterna blir lika väl omhändertagna i hela området KRYH- där man undersöker antal uppföljningsbesök, läkemedel som ges med mera, något som ser olika ut på olika ställen. Här finns också representanter från primärvården med. Som namnet säger är patienterna huvudpersoner och dess anhöriga, att involveras i hur man vill ha sin sjukvård. Det är lätt att snöa in på hur man alltid har gjort men det är inte alltid säkert att patienterna är av samma uppfattning. Det kan till exempel handla om hur man vill ta kontakt, och man har startat fyra patientråd - för äldrevården, cancerpatienter - av det skälet att just cancerdiagnoser hade fått prioritet under förra regeringen med mycket resurser avsatta till tidig diagnosstik och bättre behandling höga mål satta från år 2015, barnsjukvården - bland annat för planering och byggprocess kring en ny barnakutmottagning i Kristianstad och involverar föräldrar, barn och tonåringar , och ett för ortopedi som ännu är vilande dock, samt det patientråd som kallats hit idag.

Divisionscheferna berättade om sin bakgrund. Patricia bor i Malmö och har två barn, varit specialistläkare inom internmedicin och kardiologi, fanns på internmedicinen i Trelleborg. Tova har två barn, bor i Bjärred och fritiden präglas en del av barnens basketspelande. Utbildad som sjuksköterska och fanns på dåvarande röntgen Öst -en minidivision av röntgenenheterna i Trelleborg, Kristianstad, Hässleholm och Ystad. Patricia och Tova hade tidigare kommit i kontakt med varandra i sitt arbete. Sedan fick mötesdeltagarna presentera sig själva för divisionscheferna.

Skånevård KRYH bildades för ett och ett halvt år sedan, och får sitt uppdrag från den politiska styrelsen, ett förvaltningsuppdrag med bestämt hur mycket allt får kosta som sedan skall omsättas i praktiken.
Högst upp i organisationen sitter Regionstyrelsen sedan kommer hälso- och sjukvårdsnämnden som har de delregionala nämnderna under sig, en för Sund en för Lund och en för KRYH där det sitter olika politiker. Maria Nyman-Skärskog från Skurup är ordförande i nämnden för KRYH. Dessa kommer sedan lägga uppdrag på divisionscheferna att utföra vilken inriktning man vill ha på deras område.
När det gäller framtiden har man sett att om man fortsätter arbeta som man gör idag kommer man att få kompetensbrist längre fram. Redan nu är det brist på urologer, ögonläkare, radiologer, vissa discipliner på olika avdelningar samt specialistsjuksköterskor. Även neurologer där man dels försöker skapa fler utbildningsplatser och dels att kunna få in invandrare med sådan kompetens i utbildningssystemen. När det gäller just brist på ögonläkare medför det längre väntetider men också att ögonsjuksköterskor har blivit bättre på det de gör. För att avhjälpa de största konsekvenserna av denna brist har man använt sjuksköterskor till alla möjliga uppdrag. Störst utmaning just nu är rekrytering av allmänsjuksköterskor som varit svårt. Därför behövs det ses över vilken egentlig roll sjuksköterskor skall ha och vad de skall göra.
En stor utmaning är att befolkningen lever längre nu än tidigare men med olika sjukdomar. Det innebär att mer vård behövs under längre tid, men även friskandelen ökar äldre som är friska och som lever allt längre. Ett större behov av vård men med resurser som minskar bland annat eftersom inte så många ungdomar vill utbilda sig inom vårdande yrken. Ny forskning ger nya behandlingar och läkemedel som dock tyvärr är dyra. och fler och fler vill använda dessa. De resurser landstinget har får man från inkomstskatt från privatpersoner, färre som arbetar betyder mindre pengar till vård. Ökande behov - minskande resurser, ett stor utmaning att hantera.
Vad kan göras? Kan den allra lättaste vården som friskvård kanske bedrivas av andra aktörer än sjukvården? Kanske man inte behöver gå till vårdcentral för att ta ett blodtryck som kanske apoteket skulle kunna göra. Kanske fler kan få vård i sitt hem istället för på ett sjukhus, dels ur livskvalitetsynpunkt men också med tanke på fler mutiresistenta bakterier nu än innan. Det går heller inte att bortse från faktum att patienter vill ofta inte ligga på sjukhuset lång tid, man vill hem. För detta krävs ett bra stödsystem. Kvalitet och patientnytta kanske kan kombineras med lägre kostnader. En stor fråga är då vem som skall vårda en patient.
Idag finns den kommunala hemsjukvården som bas med primärvårdsläkare som stöd till kommunala sjuksköterskor. Det finns också det som kallas "Avancerad sjukvård i hemmet" som gäller till exempel den palliativa vården och patienter med cancer. Sjukvård i hemmet innebär då att man är fortfarande inskriven på sjukhuset men vården, det vill säga din vårdplats, är i ditt hem. Uppstår behov kommer patienten att flyttas tillbaka till sjukhuset igen. Det kan vara att patienter har personlig assistent tillsammans med sjukvårdstöd hemma, och läkarstöd finns på sjukhuset.
Det finns en tanke om att patienterna inte skall delas upp så mycket mellan vad som är kommunal respektive landstingsvård. Ett nytt så kallat kommunalt gränssnitt från Kommunförbundet och Region Skåne år 2016. En sak som då kommer är att man kommer kräva ett tydligare läkarstöd från Region Skåne till kommunala sjuksköterskor, som då skulle kunna göra mer.
Skånevård KRYH motsvarar 50% av skånes yta, men endast 22% av skånes befolkning bor i området. Medelåldern är dessutom 3,5 år högre i KRYH än i övriga skåne, en hög medelålder alltså. Man har alltså en skånsk glesbygd, avfolkat område utan större inflyttning med en äldre befolkning. Total befolkning ca 280 000 invånare av ca 2,2 miljoner i hela skåne. 50% av primärvården är i privat regi. De olika aktörerna i KRYH har en och samma budget med flera mindre budgetar på respektive enhet. Hälsovalet är dock en egen acckrediterad verksamhet och har egen budget.

Mötesdeltagarna fick arbeta i grupp fyra och fyra kring tre frågor rörande möjligheter och farhågor som finns kring att vårdas i hemmet. Samma frågor kommer också andra medarbetare i KRYH att få svara på.


  1. När skulle vården kunna bedrivas i hemmet istället för på sjukhuset och vad tror ni skulle finnas för fördelar med ett vårdas hemma?
  2. Vilka problem kan ni se med att viss vård bedrivs hemma?
  3. Finns det några rädslor / farhågor med att vården bedrivs i hemmet istället för på sjukhuset?

Divisionschefen Patricia berättade lite om Hälsostaden, ett projekt som varit igång i ett års tid i Ängelholm och som löper under tre år. Hälsostaden består av Ängelholms kommun, Ängelholms sjukhus och någon vårdcentral, vilka tillsammans har en och samma kassa - ett upplägg som gör att man inte hela tiden måste tänka på vad som är kommunens respektive landstingets pengar utan det viktigaste är vad som är bäst för respektive patient.
Patienter som känner sig friskare ställer högre krav. Med hemsjukvård vill man att patienterna skall vara medskapare och till viss del medansvariga i sin egen vård.
En ny patientlag kommer till nu i januari 2015, med skarpa formuleringar om att patienten skall bli välutbildad och informerad om sin sjukdom och skall kunna välja att vara delaktig i sin vård om man så vill. Patienten skall ha ett val att välja om man vill eller inte vill styra över sin egen vård, och för det krävs tillräcklig utbildning då.
"Den personcentrerade vården" är ett projekt på lite samma tema som Hälsostaden. Ett eget utvecklingscentrum i Göteborg har forskat mycket kring vad detta skall innebära och vad de har kommit fram till kommer nu spridas ut i resten av landet tillsammans med den nya patientlagen. Det handlar om att man skall kunna få individualiserad vård. Vad är mina bekymmer och vilken vård skall jag få, och att en vårdplan sedan görs med tillsammans med patienten, läkaren, sjuksköterskan och att man kan få denna skriftligen och inom 24 timmar. Forskningen visar att detta minskar väntetider och återinläggningar och smärta för patienten som känner sig mer trygg och vet vart denna skall vända sig med sina frågor. Man får föra ett slags dagbok över vad som händer hela tiden, sina värden och vad man vill fråga doktorn om. Detta har startats upp på fyra vårdavdelningar inom KRYH -avdelning 5 i Ystad, avdelning 38 i Hässleholm, avdelning 103/104 stroke-avdelningen och ortopedavdelningen i Kristianstad - som får gå på seminarier om detta. Det är inget lätt att införa för patienter kan till exempel bli förvirrade hur bemöter man då dem, kanske inte kan svenska språket så bra med mera, och detta ställer stora krav på vården. På Sahlgrenska Sjukhuset finns detta på flera avdelningar redan.
Under den senaste tiden har man under flera års tid arbetat mycket med vårdproduktion och effektivitet, räknat besök med mera och det har på sätt och vis även varit bra då effektiviteten ökat och prioriteringen av patienten blivit bättre men kan kanske ha gått väl långt. Det kommer mer och mer nu i samhället att man vill vara en individ och inte ingå i grupperingar. Individperspektivet kommer mer och mer fram även inom forskningen av läkemedel. Med den nya patientlagen äger patienten sin egen information och bestämmer vem man vill dela den med.
För bara några veckor sedan var Region Skåne första landsting i landet att släppa all information från journalerna till e-journal, att patienten skall kunna läsa hela journalen på Internet via Mina Vårdkontakter. Det betyder att även dina provsvar och röntgensvar skall finnas att läsa där. I Mina Vårdkontakter finns 23 tjänster egentligen men många vårdmottagningar använder endast 3 utav dessa. Det kommer tillkomma en ny tjänst: bokning av läkarbesök (på mottagningar inte till exempel operationer), som skall gälla i hela Region Skåne. För att det skall fungera arbetas det mycket med att scheman skall finnas utlagda och vara likadana på alla ställen något som kan kräva mycket ansträngning. Av det skälet blir det först endast tider under 8 veckor framåt itaget som kan bokas in. Man kommer att arbeta med att få patienter att faktiskt nyttja Mina Vårdkontakter så kommunikationen fungerar.

När skulle vården kunna bedrivas i hemmet istället för på sjukhuset och vad tror ni skulle finnas för fördelar med ett vårdas hemma?

  • Val
  • Team
  • Kompetens
  • Närhet
  • Patientsäkerhet
  • Mindre infektioner
Vilka problem kan ni se med att viss vård bedrivs hemma?
  • Komunikation mellan flera aktörer. Även om sjukhuset har huvudansvar blir det flera olika aktörer inblandade där kommunikationen måste fungera.
  • Avsaknad av ett gemensamt journalsystem.
  • Belastning på anhöriga kan öka. Patienter som vårdas hemma kan inte bli lämnade ensamma.
  • Den kompetens som en viss patient behöver måste finnas tillgänglig när den behövs.
  • Risk att patienter kan falla mellan stolarna.
  • Patienter men även personal kan känna otrygghet. Patienten till exempel med att ytterdörren låses upp och att många olika människor kommer hela tiden.
  • Etik och empati. Personlig integritet. Att förstå hur fungerar denna patient inte bara vad gäller sjukdomen.
  • Att vara uppkopplad mot sjukhuset genom teknik till exempel Skype. Detta kräver att tekniken skall fungera när den måste göra det.
  • Geografin. Hur fungerar det på landsbygden.

En tanke med hemsjukvården är just att den tekniska utvecklingen gör detta möjligt. Det är tänkt att gälla patienter som blivit inlagda på sjukhus men som då kan få gå hem tidigare, exempelvis patienter som endast kräver medicinering; patienter som opererats och kan få eftervård hemma; att kroniskt sjuka patienter skall kunna få vård innan det gått så långt att man måste bli inlagd på ett sjukhus.
Att göra på ett sådant sätt behöver inte bli dyrare för vården. Att arbeta ute i folks hem kräver dock rätt kompetens och passar inte alla, man måste både ha kunnandet, respektera den personliga integriteten, kunna arbeta självständigt med mera. Och vad gör man om patienten behöver iväg till sjukhus men inte vill det... Det kräver att man vet hur man skall göra.
Vården har fått ett faktiskt uppdrag att ta fram ett slags mobil sjukvård, men många frågor uppstår: vem skall åka ut, är det läkare sjuksköterskor? Vilken kompetens skall de ha? Vilken utrustning måste finnas med i bilen? Till vilka patienter skall man åka? Det handlar också om säkerheten för personalen och att patienterna skall känna sig trygga med personalen. Parallellt med detta har man gjort förfrågningar bland både framtida sjuksköterskor och de som redan har det som yrke, om vad man anser är bra idag men också vad som behöver bli bättre för sjuksköterskeyrket, och det man saknar mest är just personlig kontakt och att bara ha en patient att vårda. Om detta kan ändras på finns möjligheten att en ny yrkesroll skapas och kanske ger ökat intresse för att arbeta i vårdyrket.
Ett problem i vården idag är att medan vården är på sätt och vis fragmenterad mellan sjukhus och primärvård så är det ju så att patienterna skär igenom flera delar och det är då i dessa skarvar som det kan bli knackigt. För att ta bort detta skall tröskelprincipen mellan landsting och kommun tas bort i nästa avtal.

Finns det några rädslor / farhågor med att vården bedrivs i hemmet istället för på sjukhuset?
  • Otrygghet, något kan gå fel.
  • Medicinering, hanteringen av mediciner. Vem skall hantera, skall man medicinera sig själv, och om man väljer själv att ta för mycket medicin är det då ok? Vem ser till att det finns medicin hemma, och om den tar slut vad händer då?
  • Vården skall ge ett mervärde för patienten.
  • Support till anhörigvårdare. I ett kort perspektiv kanske anhöriga kan göra mycket men i ett längre krävs mycket stöd.
  • Ansvarsfrågan klart och tydligt uttalad. Man måste se en helhetsbild.

Rent juridiskt ligger ansvaret på den som har det medicinska ansvaret för patientens omvårdnad. Den kommunala omvårdnaden går under annan lagstiftning och därför är det svårt med vem som skulle kunna ha ett totalansvar. Idag görs dock en Samlad Individuell Planering som förklarar vad som skall göras och vem som skall göra det och vem som har vilket ansvar.
På tekniksidan finns det idag ett projekt som Region Skåne är ensamt om i landet: i touch it , ett slags övervakning av en patient utan att faktisk fysisk närvaro av personal behövs, till exempel ordination av smärtstillande och om dosen behöver höjas kan pumpen fjärrstyras så att dosen då höjs på distans.

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.