Politikerdebatt 2014-08-28

Reumatikerdistriktets Medicinsk-politiska grupp (MP-gruppen) träffades torsdagen den 28 augusti, för en frågestund av representanter för samtliga politiska partier inom Region Skåne.

Deltagare på Politikerdebatten 28 augusti 2014 kl 14.30

Berit Wirödal (Kd)

Lennart Pettersson (C)

Stefan Lamme (M)

Brita Edholm (Fp)

Ewa Pihl Krabbe (S)

Anders Åkesson (Mp)

Lars-Johan Hallgren (Sd)

Saima Jönsson Fahoum (V)

 

Distriktets representanter

Mona Korths-Nordén, ledamot i MP-gruppen

Kerstin Lövgren, distriktsordförande och ledamot i MP-gruppen

Ingela Adler Petrow, ledamot i MP-gruppen

Britt-Marie Larsson, ledamot i MP-gruppen

Ingemo Hellgren, studieorganisatör

Eva Ragnarsdotter, ledamot i MP-gruppen

Anette Nielsen, kansliet

Christer Hugoson, MP-gruppen (kansliet)

 

Frågeställningar på Politikerdebatten i Lund 28 augusti 2014

En reumatiker besökte en vårdcentral i Landskrona, en vårdcental om vilken hon tidigare enbart haft goda vitsord om. Ett probllem med ögonen försökte man behandla med penicillin - något som patienten ifråga vid kommande besök uppgav hade ingen effekt alls. Ögonproblemet kvarstod som tidigare. Man framhärdade då från vårdcentralen att detta skulle hjälpa och skrev ut ännu ett recept på penicillin.
Patienten ringde Ögonkliniken på sjukhuset i Lund och undrade en sak ögonen och kom då in på händelsen på vårdcentralen. Hon fick besked att inkomma till kliniken omedelbart och vid undersökning visade det sig vara hål på hornhinnan.

En annan reumatiker berättade följande:
Hon hade varit på en vårdcentral och i något sammanhang frågat läkaren ifall han kontaktade Reumatologen om en reumatisk diagnos kunde misstänkas.
Läkaren hade med ett utrop svarat att "nej,, det enda man frågar där är ifall "sänkan" är hög
(ett blodprov förkortat SR), om så icke är fallet avfärdas VC-läkarens önskan om läkarbesök/utlåtande från Reumatologen." 

Frågor i anslutning till ovanstående (frågorna 1 -3): 

Fråga 1:

"Vet du som politiker om att det kan gå till så här?"
"Om du inte känner till det - kan Du tänka Dig att undersöka varför det kan gå till på detta sätt och göra något åt problemet?"

Fråga 2:

Hur långt är Du som politiker (och ditt parti) beredd att driva frågan om vårdcentralernas övertagande av patienter från Reumatologen SUS Lund/Malmö och övriga specialistkliniker i Skåne (bl a Helsingborg och Kristianstad)?"

Från Reumatologen är termen på ovanstående fråga "samverkan mellan primärvård och specialistvård" och frågan blir då hur Du och partiet tycker att denna samverkan ska se ut.
Vår oro  är att många reumatiker inte kommer att få den vård de behöver.
Tycker Du att vår oro är berättigad?

Fråga 3:

"Hur kan Du och ditt pari arbeta för att anställa fler allmänläkare så att primärvården kan fungera bättre? Eller göra så att den kan arbeta smartare? 

Fråga 4:

"Politikerna får ofta en generell skuld då vården fungerar dåligt på olika vårdcentraler och sjukhus. "Skulden" framförs även av vårdpersonal, apotekspersonal etc direkt till patienten. Hur ser du på detta förhållande och hur stämmer det med verkligheten? Och vilket inflytande på vården har olika tjänstemän jämte chefer och staber på respektive vårdcentral och klinik?"

Fråga 5:

"Ankolyserande Spondylit, tidigare kallad Bechterews sjukdom är en reumatisk ryggsjukdom  som oftast drabbar män: Reumatikerförbundet har upplyst oss om att det idag tar flera år för en kvinna att få denna diagnos.
Vad tänker Du och Ditt parti göra åt det? 

Fråga 6:

"Vi vet att många som har diagnosen artros kan undvika operation om de får mer kunskap om hur de kan leva fysiskt aktivt med sin sjukdom genom att gå en artrosskola. Även smärtskolor har visat sig underlätta livet för dem som har långvarig smärta.
Tänker Du och Ditt parti satsa på båda dessa patientskolor?" 

Fråga 7:

"Hur ska Du och Ditt parti se till att det slopade remisskravet för specialistvård införs i praktiken i
Region Skåne så at personer med reumatisk sjukdom snabbare får vård och behandling? För närvarande kan en patient erhålla s.k. Egenremiss men då är väntetiden flera månader".

Fråga 8:

"Hur ser Du och Ditt parti på att det skapas en specialistklinik eller smärtcentra för patienter med t.ex. Fibromyalgi?"

Fråga 9:

"För några månader sedan kom ett sektionsförslag om att stänga bassängerna på Reumatologen SUS i Lund och Malmö för att spara pengar. På vårens ordinarie politikermöte fick vi lugnande besked av alla representanter för regionpartierna.
Hur ser det ut just nu i denna fråga, som oroade många reumatiker djupt och vad är Ditt besked till de som fortfarande är oroliga för nedläggning?" 

Fråga 10:

"Hur ser Ditt partis program för reumatikervården utöver det som framkommit i tidigare frågor?"

Fråga 11:

"Hur långt är Ditt parti berett att antingen driva en fortsatt besparingspolitik alternativt höja skatten för att uppnå bra vård? Har Du något bra recept för att kliniker ska slippa orimliga besparingskrav samtidigt som löner och andra kostnader blir högre?"

Fråga 12:

"Hur väl följer Region Skåne - enligt Dig - Socialstyrelsens riktlinjer inom vården för vår grupp (reumatikergruppen)?"

POLITIKERDEBATT DEN 28 AUGUSTI 2014 I LUND

Samtliga åtta regionpartier var närvarande och svarade på frågor om sjukvården med inriktning på reumatikervården i stora salen på Reumatikerdistriktet i Skåne. Följande politiker deltog:

Stefan Lamme Moderaterna
Ewa Phil Krabbe Socialdemokraterna
Anders Åkesson Miljöpartiet de Gröna
Brita Edholm Folkpartiet
Berit Wirödal Kristdemokraterna
Lennart Pettersson Centerpartiet
Lars-Johan Hallgren Sverigedemokraterna
Saima Jönsson Fahoum Vänsterpartiet

 

Efter att Kerstin Lövgren presenterat sig som Reumatikerdistriktets nyvalda ordförande överlämnades ord och rollen som moderator till Mona Korths-Nordén.

Första uppgift blev att var och en fick presentera sig och tala om vilka hjärtefrågor man hade personligen och i partiet. Av naturliga skäl var samtliga överens om att den viktigaste frågan var en bra sjukvård åt alla skåningar. Här följer ett axplock ur var och ens inledningsord:

Saima Jönsson Fahoum är själv legitimerad läkare och ledamot i Regionfullmäktige och bl.a. ersättare i Hälso- och sjuvårdsnämnen.   Öka antalet vårdplatser Anställa 2 000 fler

Ewa Phil Krabbe är bl.a. vice ordförande i Handikappberedningen och 2:e vice ordförande i Habilitering- och hjälpmedelsnämnden. Liksom Saima Jönsson Fahoum anser Socialdemokraterna att det behövs cirka 2 000 fler anställda inom sjukvården i Region Skåne. Sjukresorna vill man förbättra och man anser att Region Skåne ska ha en egen beställningscentral för detta ändamål. Samma gäller ambulansverksamheten som Socialdemokraterna också vill ha i Region Skånes regi. Detta sker redan nu i nordvästra Skåne och där har det fungerat alldeles utmärkt i motsats till övriga Skåne, enligt
Ewa Phil Krabbe. Socialdemokraterna finner inget skäl för att stänga de varmvattenbassänger som finns för reumatikerna inom Region Skåne. Man ömmar vidare för det beslut som tagits och som ger reumatiker fotvårdsbehandling inom högkostnadsskyddet. Man vill även fortsätta vara generösa gällande de många gånger extremt dyra läkemedel som används inom reumatikervården eftersom man fått belägg för hur bra de fungerar. Ewa Phil Krabbe vill också ha ett bättre samarbete mellan regionpolitiker och patientorganisationer, t.ex. i stil med de möten som årligen sker med Reumatikerdistriktet i Skåne.

Anders Åkesson är regionråd och sitter bl.a. som ordförande i Tandvårdsutskottet och är vice ordförande i Hälso- och sjuvårdsnämnen.   Anders Åkessons hjärtefrågor är bl.a. större satsning på primärvården och vården för psykiskt sjuka. Vidare anser han att det måste fungera bättre mellan sjukvården och den hemvård som ska ta över i kommunerna. Miljöpartiet vill också korta köerna
inom specialistsjukvården och man menar att det kan lösas genom en skattehöjning på 30 öre.

Brita Edholm är ledamot i regionfullmäktige och bl.a. ledamot i Kulturnämnden. Hon arbetar som läkare på Rehab inom Hjärnskaderehabilitering. Folkpartiet vill ha fler anställda och mer kompetens inom primärvården, detta bl.a. för att man på ett bättre sätt även ska kunna ta hand om reumatiker. Brita Edholm önskar också ett bättre samarbete mellan Region Skåne, sjukvården och kommunerna.

Stefan Lamme är regionråd och bl.a. ordförande i både Vårdproduktionsberedningen och Vårdproduktionsutskottet. Han vill satsa mest på de svårast sjuka och speciellt då inom cancer-sjukvården. Även andra svårt sjuka ska prioriteras, menade Stefan Lamme. Han pekade bl.a. på de nya läkemedel för reumatiker som kommit under de senaste 15 åren och som han menar ska prioriteras för de svårast sjuka patienterna här.
Moderaterna anser att det behövs färre vårdplatser med ett bättre samarbete mellan regionvård, primärvård och omhändertagande i kommunerna och han refererade till ett försök i Ängelholm som han ansåg visar på detta.  

Berit Wirödal ansåg också att de svårast sjuka ska prioriteras samt att samarbetet mellan kommunerna och sjukvården måste förbättras. Hon menade att Region Skåne och kommunerna skulle kunna ha gemensamma vårdplatser där patienter med visst vårdbehov men inte i behov av att ligga på sjukhus skulle kunna vistas. Kristdemokraterna vill att varmvattenbassängerna och fotvård för reumatiker ska prioriteras och hon såg under sin yrkesverksamma tid många patienter med svåra så, bland annat träffade hon många reumatiker. Därför har fotvårdsfrågan var lite av en hjärtefråga för Berit Wirödal. Likaså har Kristdemokraterna varit för de nya dyrare läkemedlen för reumatiker. Likaså tycker hon det är viktigt att reumatiker får de hjälpmedel som behövs. Hon vill också satsa mer på den äldre befolkningen.

Lennart Pettersson är ledamot i Fastighets- och servicenämnden och fick med två timmars varsel ersätta Centerpartiets tilltänkte representant i denna debatt. Han började med att trycka på vikten av samarbete mellan patientorganisationer och politiker. Vi politiker ska ju företräda patienterna, menade Lennart Pettersson. Rätt vård i rätt tid lyder en devis och han menade att man skulle kunna lägga till ”på rätt nivå”. Han önskade bättre vårdkedjor, fler specialister på vårdcentralerna och att dessa ska kunna ha kvälls- och helgöppet samt att tandvård och sjukresor subventioneras inom högkostnadsskyddet. Man vill också få bättre förebyggande insatser för att minska vårdbehovet, speciellt för äldre. En speciell utbildning för att få vad Lennart Pettersson kallade ”Supersjuk-sköterskor” var något som Centerpartiet önskade. Beträffande bassängverksamheten för reumatiker hade han ingen förståelse för de som önskade stänga denna.

Lars-Johan Hallgren är ledamot i Regionfullmäktige och ersättare i bl.a. Hälso- och sjukvårds-nämnden och gruppledare för Sverigedemokraterna. Man vill ha fler anställda inom vården till en kostnad av 300 miljoner och rätt till heltid för all personal, allt detta med oförändrad skatt. Man vill dra ned i Kulturbudgeten och regionala tillväxtnämnden. Personalen behöver arbetsro och under den senaste tiden har det varit alltför mycket förflyttande av verksamheter och patienter mellan olika avdelningar och olika orter i Skåne. Detta har varit väldigt stressande för vårdpersonalen, menade Lars-Johan Hallgren. 

Härefter presenterade sig Reumatikerdistriktets representanter: Mona Korths-Nordén (sammankallande i distriktets Medicinsk-politiska grupp = MP-gruppen), Kerstin Lövgren (distriktsordförande och ledamot i MP-gruppen), Ingela Adler Petrow (MP-gruppen),
Britt-Marie Larsson (MP-gruppen), Eva Ragnarsdotter (MP-gruppen), Ingemo Hellgren (distriktets studieorganisatör), Anette Nielsen (anställd på distriktskansliet) och Christer Hugoson (anställd och ledamot i MP-gruppen).

FRÅGA 1

Första frågan refererade till två fall av bemötande på två olika vårdcentraler varav det ena handlade om en patient som sökt för problem med ögonen. Vårdcentralens sköterska skrev ut penicillin mot ögonproblemet. Efter en tid återkom patienten utan att någon förbättring skett. Vårdcentralen skrev ut ännu mer penicillin trots att patienten ifrågasatte detta eftersom detta läkemedel inte hjälpt innan.
Patienten ringde senare till Ögonkliniken på lasarettet och beskrev sitt problem med ögonen och ordinationen från Vårdcentralen. Hon blev uppmanad att genast komma till Ögonkliniken där man fastställde att hornhinnan var skadad.

Lennart Pettersson menade att han som politiker vet att detta händer ibland när människor möts, men att det är ytterst beklagligt. Bättre samverkan behövs.
Saima Jönsson Fahoum ansåg att detta kan ske när man inför besparingar i vården, vilket skett under de senaste åren.
Anders Åkesson spådde en förbättring på detta område eftersom man nu knutit ihop sjukvården med primärvården. Förhoppningsvis löser detta tidigare samverkansproblem, sa Anders Åkesson.
Stefan Lamme ansåg att då Hälsovalet infördes uppstod en hel del problem. Han trodde emellertid att samarbetet skulle fungera bättre nu.
Ewa Phil Krabbe menade att de stora besparingarna inom vården varit en orsak till att misstag begås och en följd av dessa besparingar är att det bl.a. blivit färre läkare i primärvården.
Anders Åkesson menade att man inte ska se allt i svart och ett exempel är att vårdköerna minskat.
2012 var kön 12 500 patienter och nu är siffran nere i 3 – 4 000. Det är många som står i kö även nu men så här långt går det åt rätt håll. Anders Åkesson ansåg att fler resurser behövs men tyckte att man ska komma ihåg att det för det mesta fungerar alldeles utmärkt inom vården.
Lars-Johan Hallgren hade själv upplevt det problem som beskrevs inledningsvis. Hans mor hade svår värk men fick ingen hjälp och inga råd på vårdcentralen. Läkaren konstaterade enbart att det troligtvis var artros men sa också att det inte fanns något att göra åt detta. Lars Johan Hallgren menade att om kompetens inte finns på vårdcentralen så får man ju remittera eller hänvisa patienten till sjukhus eller annan verksamhet som har kunskaper om aktuell diagnos.
Stefan Lamme hade tagit fram siffror på antalet anställda i sjukvården under juni 2014 och jämförde dessa med motsvarande månad 2013. Förvånande nog är många fler – inom alla kategorier – anställda nu än för ett år sedan. Han hade diskuterat detta med Ingrid Lennerwall (s) och de var helt överens om att det behövs en översyn gällande hur den befintliga personalen utnyttjas.
Saima Jönsson Fahoum var mycket förvånad över dessa siffror och undrade bl.a. hur det då kommer sig att patienter ska behöva ligga på kliniker där den egna diagnosen/sjukdomen normalt inte behandlas. Just nu räcker ju inte vårdplatserna till på alla kliniker. Således kan en reumatiker hamna på Ögonkliniken och vice versa. Problemet är att trots mer tid för personalen har stressen ökat. Dessutom är det så att en undersökning visat att Sverige ligger i topp gällande antal läkare men botten gällande antal läkarbesök, sa Saima Jönsson Fahoum.
Stefan Lamme erkände att han också var förvånad över detta när han ser siffrorna på anställd personal. Därför poängterade han att en översyn om hur resurserna utnyttjas måste ske.

Mona Korths-Nordén undrade vad som egentligen hänt som gör att t.ex. vi reumatiker har oerhört svårt att komma till Reumatologen och t.o.m. komma i kontakt med kliniken (numera sektionen)?

 

Hon betonade också att reumatikerna i många fall blivit mycket bättre tack vare Region Skånes satsning på de nya dyrare läkemedlen. Hon undrade dock hur det blir om reumatikerna ska ”slussat ut” till vårdcentralerna.

Stefan Lamme
betonade ännu en gång vikten av att använda resurserna på rätt sätt. Han sa att det totalt finns fler läkare nu än tidigare i Region Skåne men att primärvården i många fall upplever en brist på denna yrkeskategori. Trots att personalstyrkan för alla kategorier är större än förr är personalen mer utarbetad och stressad. Detta beror säkert också på de extra uppgifter som ålagts sjukvårdspersonalen bland annat inom IT, menade Stefan Lamme. Här måste en genomlysning göras så att rätt personal gör rätt saker.

Mona Korths-Nordén berättade om Reumatikerdistriktets samarbete med Ortopeden SUS och här har diskuterats varför det är så många chefer och mellanchefer inom vården.
Ingela Adler Petrow ansåg att det måste gå att prioritera tillgängliga resurser på ett bättre sätt.

Ewa Phil Krabbe höll med Stefan Lamme och menade att det behövs en förbättring gällande hur arbetet organiseras även om det säkert också finns andra faktorer. Hon refererade till ett besök på Hudkliniken på CSK (Centralsjukhuset i Kristianstad) där man 1999 hade en vårdkö på 20 månader.
Man enades bland personalen om att organisera om jobbet och så skedde. Resultatet efter ett (1) år var att man hade 2 veckors väntetid vilket gäller även idag. Telefonsamtal från patienter besvaras samma dag. Vidare hanterar man alla remisser samma dag de kommer in. En undersökning visar att 98 % av patienterna är nöjda och bland personalen är siffran 94 %. Hygienreglerna följs till 100 %.
Lennart Pettersson ansåg att när man räknar in kostnaderna för sjukvård måste man ta med alla de underleverantörer m.fl. som också används av sjukvården, endast då får man en rättvis bild.
Det finns naturligtvis en del olika myndigheter som ställer krav på att vissa uppgifter ska beläggas vilket blir ytterligare en arbetsuppgift för personalen. Dessa uppgifter ska t.ex. inte sjuksköterskor och läkare tvunget göra utan det måste gå att använda andra personalkategorier, t.ex. läkarsekreterare.
Saima Jönsson Fahoum instämde i att man kan göra mycket mer och effektivare nu inom öppenvården och kan operera polikliniskt och detta används som argument varje gång man talar om bristen på vårdplatser, men hon betonade att man då måste se till att bygga ut specialistsjukvården i hemmet innan man tar bort vårdplatser. Hon uppmanade de styrande inom Region Skåne att bygga ut mottagningskapaciteten innan man drar in slutenvårdsplatserna inom psykiatrin. I Sverige är vi inte bäst i världen på sjukvård, menade Saima Jönsson Fahoum, som hävdade att det behövs mer personal.
Berit Wirödal har träffat många patienter som alla är mycket nöjda med den skånska sjukvården och hon trodde detta var den allmänna meningen i Sverige, att vi har en mycket bra sjukvård.
Hon återkopplade till det Lennart Pettersson nämnde om rätt personal till rätt uppgifter varvid hon betonade att läkarsekretetaren många gånger skulle kunna göra bättre nytta i det rent administrativa än att tvinga sköterskor och läkare att inlemma även detta i sina arbetsuppgifter.
Lars-Johan Hallgren trodde också att Sverige hade den högsta läkartätheten men samtidigt är läkarna här de som ägnar mest tid åt administration men minst tid åt patienterna i hela Europa.
Anders Åkesson menade att vad man än anser om en skattehöjning så är det uppenbart att vården måste ta en större del av BNP (bruttonationalprodukten). Det blir fler äldre och fler läkemedel och även om vi jobbare effektivare så kommer det att kosta mer framöver, menade Anders Åkesson.
Brita Edholm talade varmt för att jobba enligt den s.k. LEAN-metoden* inom vården? Hon menade att det är viktigt att organisera på ett vettigt sätt. Mycket av kvalitetsgranskningen tar lång tid i anspråk för vårdpersonalen. Utbildningen av kandidater tar en del tid i anspråk och handledningen är bättre nuförtiden.

* LEAN = ett samlingsnamn för olika verksamhetsutvecklingsstrategier. LEAN syftar till att kundanpassa och effektivisera verksamheten i en organisation med minskad ledtid som mål.

   

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.