Brukarsamverkan i Skånevård Kryh 2015-11-03

Brukarsamverkan i Skånevård KRYH, på Centralsjukhuset i Kristianstad den 3 oktober 2015. Vi samlades i lokal Lindö på våning 2.

Minnesanteckningar
Vi välkomnas av Lena Jeppsson Hälso- och sjukvårdsstrateg Centralsjukhuset Kristianstad (CSK). Vi samlas till brukarsamverkansmöte för prata vidare om vår upplevelse av hur vården fungerar. Samtidigt inhämtar vårdens chefer och ansvariga information och för dialog med brukarna om vården för medborgarna.

Marie Juhlin Hälso och sjukvårdsstrateg Hässleholm berättar om sitt uppdrag. Marie uttryckte förväntan om vilka synpunkter som skulle komma fram. Hon var vårt "öra för att höra, vad vi framöver skall göra". Det är viktigt att det råder samstämmighet om vården mellan brukarna och de ansvariga cheferna.
Hon önskade att vi presenterade oss med namn och representant för vilken förening som vi kommer i egenskap av vilket uppdrag. En deltagarlista skickas runt, glöm inte skriva epostadress.
Några närvarande:
Helen Holmer, "bitr. verksamhetschef Medicinkliniken CSK
Eva-Marie _, vårdområdeschef Medicinkliniken CSK
Ann-Marie Tholander, Reumatikerdistriktet Skåne
Anna Krämer, verksamhetområdeschef offentliga vårdcentraler i Kristianstad, Primärvården KRYH
Gunnel Andersson, 

Agenda:

Presentation av två verksamhetsområden - Primärvården och Specialistmedicin (A.K)
Presentation med tema: "Att se patienten bakom diagnosen" (G.A)
Presentation av pilotprojekt "Självincheckning för besök på CSK" (Malin Nyman, Verksamheten för stöd och service, CSK)

Primärvården i KRYH
(Anna Krämer verksamhetsområdeschef för de offentliga vårdcentralerna Primärvården i Kristianstad)
Basen i sjukvården är primärvården. Primärvården har gjort ett omorganisationsarbete, kallat Skånevård 2.0 , och har olika form av samarbete med brukarorganisationer. Syftet är att samverka mellan primärvården och specialistvården, vi skapar processer som är till patienternas bästa. Hur ser ni brukare på Primärvården? Har ni några önskemål? Vi har nu arbetat med målarbete och budget.
"Sipparna" (SIP - samordnad individuell plan) ska göra patienterna mer trygga ifråga om vem man ska vända sig till. Läkemedelgenomgångar , alla över 75 ska ha genomgått en läkemedelsgenomgång, det vill säga vilka mediciner man står på och om de fortfarande behövs.
I Ystad har man prövat en metod att ha en särskild "hembesöksbil". I bilen medföljer läkare från specialistvården, och bilen lyder under Primärvården. Hembesöksbilar kan vara en del av framtiden, allt för patienternas bästa, och för förbättrad tillgång till vård. många är multisjuka och har svårt att ta sig till sjukvården. Det ger snabbare utskrivning och hemgång, samt bättre uppföljning. För att sprida även positiva erfarenheter av vården, men även för att patienter skall få information om att detta finns, kan en bred lansering i pressen vara en god idé. Fler bilar kommer troligen komma igång på andra ställen. Om du vill beställa en bil ringer du vårdcentralen som sedan skickar ut den.
Nytt projekt i KRYH: Från november 2015 ska ett antal vårdcentraler kunna erbjuda tidbokning online. Den ordinarie tidbokningen kommer dock att finnas kvar för alla de som inte har dator. Bokning online kommer att starta parallelt med bokning på telefon. Projektet gäller endast de offentligt finansierade vårdcentralerna inom KRYH. Idéer om alternativa möjligheter att boka tid, beställa recept genom att knappa in sina uppgifter på telefonen, kanske via telefonsvarare? Allt kan inte föras över till att hanteras online, då många fortfarande inte använder dator, och det skulle kunna bli en ojämlik fördelning av besökstider när de som bokar online kan lägga beslag på de bästa tiderna.
Det råder idag stor brist på allmänspecialister, och de flesta som finns på vårdcentraler idag är "hyrläkare". Därför startade vårdcentraler i Ystad ett europeiskt utbildningscentrum där läkare med allmänspecialistkompetens kan få en utbildning som kan leda till att man sedan kan få en fast tjänst på en vårdcentral inom Primärvården. Utbildningen löper under 5 månader och man är med och så att säga "går bredvid" en allmänspecialist, därefter skall man uppfylla en kravspecifikation innan man kan få en anställning. Medicinskt sett är allmänspecialister i Europa välutbildade men de har inte det stora ansvar som allmänspecialister har i Sverige. Grundkrav är att ha en allmänspecialistkompetens samt grundläggande kompetens i det svenska språket. De genomgår därför först en språkutbildning. Man skall klara nivån Svenska B2 i dagsläget, i skåne är detta  höjt till C1 idag.
De offentliga vårdcentralerna i KRYH har alla en så kallad "Äldrevårdsmottagning" för patienter i åldern 75 och uppåt. Nytt journalsystem, pilotprojekt, med gemensam lista för läkemedel. Som läkare kan du idag se vilka läkemedel som patienter har hämtat ut på apoteket.
Vad kan Primärvården bli bättre på?:
Bemanna upp med fler läkare på fler vårdcentraler. Det råder dock stor brist på sådana, och detsamma gäller distriktssköterskor, där det blir nödvändigt att arbete med att kunna erbjuda fler utbildningsplatser
Komma till snabbare i telefon. Idag har patienter problem att komma till snabbt när man ringer till vårdcentralen. Ett tips som Anna Krämer lämnar är att undvika att ringa en måndagmorgon klockan 8, då trycket i regel är väldigt högt vid den tiden.
Fler utbildningsplatser för geriatriker? Ovisst, men idag har Primärvården använt några externt finansierade ST-läkare i geriatrik. 

Enligt statistik ligger KRYH bättre till ifråga om tillgänglighet till vård än genomsnittet för hela landet.
Hur kan man få vård i Primärvården efter att vårdcentralen stängt för dagen? I Kristianstad: Dagtid finns det distriktssköterska på akutmottagningen på CSK. Helgmottagning finns på infektionsmottagningen och har öppet fredag - söndag. Där du kan få hjälp.
Trycket på akutmottagningar är stort med för många patienter som söker vård där, men som egentligen skulle gått till Primärvården. Generationen 80 - 90-talister står tyvärr för större delen av dessa besök. Det måste till en attitydförändring. Många tror att akutmottagningarnas läkarna har högre kompetens, så är det inte. Inom Primärvården är läkarna allmänspecialister, så är det inte på akuten.

Medicinkliniken på CSK har nu funnits i 100 år. 450 medarbetare, 8 eller 9 verksamhetschefer, och lika många enhetschefer finns på Medicinmottagningen Kristianstad. Den ingår i Division Närsjukvård, med specialiserad medicin. Det är en "hel" klinik, vilket innebär att det finns alla specialistområden, däribland reumatologi och diagnoscentrum. Läkarna har generellt kompetes inom allmän invärtesmedicin, men idag krävs ibland även spetskompetenser. Vår prioritet är att öka sängplatserna och vårdplatser. CSK ligger bra till när det gäller att tillhandahålla vårdplatser. Endast vid två tillfällen under en femårsperiod har man blivit tvungna att förlägga någon patient till någon korridor.
90+ % av inläggningarna på kliniken kommer från akutmottagning. Vid många akuta inläggninga är det inte helt lätt att kunna styra dessa flöden. En del "färdiga" patienter som skulle kunna få komma hem eller till ett boende blir tyvärr liggande på sjukhuset, när handläggningstiden i kommunerna blir för lång. Där kunde mycket tid sparas.

Som svar på frågor:
Vi tar alltid emot de som kommer in akut, vi har hittills inte behövt hänvisa och transportera vidare till andra sjukhus. Intensivvårdsavdelningen (IVA) kan dock ha behövt utnyttja andra sjukhus IVA-vårdplatser. Vi ser det som en fördel, problemet blir dock att personalen pressas hårt.
Individuella vårdplaneringen är viktig, patientens primärvårdsläkare ska vara med i vårdplaneringen och läkaren kan då vara med personligt eller via videolänk, ett nytt projekt som skall provas nu. För att det skall fungera optimalt förutsätter det ett nytt gemensamt journalsystem som fungerar.
Kommunala "Hemtagningsteam" - hur många patienter bedömer ni återkommer om 14 dagar igen? Har man svåra sjukdomar är det större antal som kan behöva återinläggning på sjukhuset. Målet är att få så bra hemtagningteam, med kontakt med medicin, läkarebesök, hembesök och återkoppling per telefon inom 72 timmar, osv. Det finns också aspekter att arbeta mer med som ansvarsfrågan och att få till smidigare övergångar mellan vårdverksamheterna.
Ett upplevt problem inom den offentliga sektorn är att det satsas mycket resurser på att införa nytt, men sedan stannar man ändå på fältet kvar i det gamla. Med digitala journaler med mera trodde man tidigare att pappersarbetet skulle minska - tvärtom, det har aldrig varit större i omfattning.
När det gäller elektroniska patientjournaler, e-journaler, som kan läsas på Internet, så har läkarna varit skeptiska till dessa. Anledningen är att det tidigare fanns ett förhållningssätt till hur journaler skulle skrivas som har behövt förändras. Tidigare skulle läkare skriva journalen inte med patienten i åtanke utan den medicinska personalen, varför ett tydligt medicinskt språk använts. Detta är dock svårförståeligt för gemene patient. Terminologin i vården är ofta svår och omfattande att beskriva på "vanligt" språk.
Vid återinläggningar krävs det att det finns en bra plan för den fortsatta vården. Patienter får stanna så länge den medicinska situationen kräver - därav kan det bli överbeläggningar.
I framtiden kommer man fokusera på hur mycket i vården som kan utföras utan att patienter behöver läggas in på sjukhus. 

Anna har 10 års erfarenhet från ambulanssjukvården. Tidigare körde man alltid direkt till akuten, men idag görs mycket åtgärder redan i ambulansen på olycksplatsen innan färd till akutmottagning, och ibland direkt till annan avdelning. I Region Skåne finns idag särskilda vårdprogram för höftfrakturer, stroke/TIA, sepsis (blodförgiftning) och hjärtinfarkter. Man har sett många vinster med att mycket av den viktigaste vården görs redan innan av ambulanspersonalen. Högspecialiserad sjuksköterska finns idag med i ambulansen. Vem som får åka in med ambulans beror på olika saker. Personalen måste prioritera bland patienterna vem som är mest i behov av akut transport och vem som skulle kunna vänta. På Sjukvårdsupplysningen 1177 sitter sjuksköterskor som kan ha svårt att avgöra vad som är akut och vad som kan vänta till nästa dag och att patienten då kan besöka sin primärvårdsläkare.
På CSK finns ett så kallat "diagnostisk centrum", ett arbetssätt som väckt stor uppmärksamhet i hela landet med åtskilliga studiebesök på CSK. Förväntningarna var höga men har infriats, så det kan sägas vara en stor framgång.
Sjuksköterskesituationen är idag inte lätt. KRYH har sjuksköterskor nu, men i våras var det svårt. Men man kan inte bortse att det är dragkamp om att erbjuda arbetsplats. På arbetsplatserna måste man våga möta sin personal. Arbetstidsmodeller, som garanterar en verklig ledighet, och en tillräcklig lön är idag av stor vikt. Begrepp som lojalitet mot arbetsgivaren har förändrats, med 80-90 talister i vården där man har en annorlunda syn på detta. Tillsvidareanställningar är inte lika accepterat av denna generation, kan man inte erbjudas det arbete man vill ha söker man bara en annan arbetsplats. 

"Att se personen bakom diagnosen" - personcentrerad vård
Gunnel Andersson pratar om "Att se personen bakom diagnosen", det vill säga personcentrerad vård.  Jag är expert på mig, därför bör jag ha mest att säga till om när det gäller min vård. Den nya patientlagen började som ett projekt 2014 för strokeavdelning och ortopeden i Halland. Patientlagen från 1 januari 2015 stärker och tydliggör patientens ställning. Vården skall utgå från den den är till. Det behövs ett aktivt medarbetarskap, och ett bra ledarskap för att det skall fungera. Personalen måste även förstå varför det arbetas på detta sätt och varför det är bra att göra så. 
Vad borde vara självklart?

  • Patienter en viktig och självklart aktör
  • Patienter och deras närstående ska bjudas in till vårdens arbete för att bidra med sin kunskap. Anhöriga kan om de önskar delta på ronden.
  • Patienten en del av teamet. 

Vad är personcentrad vård? Vad menas?
Personen sätts framför sin sjukdom och att personens behov som han -hon själv formulerar dem har lika stor betydelse. Det förutsätter att patientens egen berättelse beaktas redan från början. Därutifrån upprättas en vårdplan

  1. Initiera partnerskap mellan anhöriga, patient och vårdare
  2. Dokumentation. Den vård som krävs skrivs in i en vårdplan - en Hälsoplan.
  3. Delat beslutsfattande - vården skall så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten.

Idag tar dokumentationskravet mycket resurser i anspråk, och man funderar därför på hur detta skall kunna klaras av lättare. I Trelleborg gjordes ett försök att använda taligenkänning på datorerna, så att personalen dikterade för datorn som sedan skrev ner det själv. Det fungerade dock inte fullt tillfredställande, varför detta projekt skrinlagts och skjutits på framtiden, tills man lyckats lösa diverse problem.

Om arbetsätt på Avd 103-104
2014 började man med en heldag där man diskuterade styrkor och svagheter med avdelningen. Man satte samman ett "PCV-team"(Personcentrerad vård), med deltagare från varje personalgrupp. Man gick ut till patienterna med en patientenkät, och gjorde också telefonintervjuer med patienter 14 dagar efter att de skrivits ut. Det som kom fram var bland annat:
Förbättrad information till patienten. (Rätt tid rätt plats och av rätt person) - Man lämnar inte informationen exempelvis i en korridor eller på en stor sal, risken är att patienten inte kan tillgodogöra sig den på ett bra sätt.

Förbättrad rond, där patienten känner sig mer delaktig.( En del i teamet bättre sekretess) - 2-plats och 4-platssalar ger inte bra förutsättningar att upprätthålla sekretessen.

Reflektion varje dag för att säkerställa att teamet arbetar personcentrerat. - Frågan måste lyftas varje dag genom reflektion, vad har vi gjort och vad kan vi göra bättre.

Tradionella ronden bild1 (Ronden tidigare) Medicinsk personal ståendes kring en sjuksäng lutade över en patient. Patienten känner sig vara i underläge. Man hade först en sittande rond med enbart den medicinska personalen involverad. Där talades om exempelvis läkemedel och provtagning, där man lika gärna kunde låta patienten vara delaktig. Därefter gick ronden ut till patienterna i salarna.

Idag diskuteras med patienten, där patienten är en medaktör, på en läkarexpedition. Det ger en mycket bättre sekretess.
Medicinska kliniken kommer också att införa detta arbetssätt som är bra både på patient och teamet.
Tillämpa på alla avdelningar i Region Skåne? Bäst att det först kan utvärderas som pilotprojekt. 

Pilotprojekt: "Självincheckning på CSK"
Malin Nyman, Verksamheten för service och stöd, berättar om ett pilotprojekt med självincheckning, aktivt under perioden 2015-06-15 - 2015-09-15. 

Malin jobbar på Verksamheten för service och stöd, inriktat på vårdnära system, på CSK.
Pilotprojektet beslutades om i februari 2015, av koncernrådet Verksamhets-IT. Tiden det varade sattes först till två månader, men kom senare att förlängas till den 15 september, och är fortfarande på plats idag.

Det är en automatiserad lösning där patienten själv kan registrera sitt besök. Piloten hanterar möjighet till självinchekning för alla besök gällande barn under 18 år samt besök av patienter med giltigt frikort.
Syftet är att förhindra köbildning i kassan, ett snabbare flöde vid ankomst till sjukhuset, att tid kan frigöras från personal i kassan, och att det finns mer tid i kassan till de patienter som behöver det. Det skall också vara valfritt.

Funktion
Det måste finnas ett bokat besök. Incheckningen gör att en bokning registreras som ett besök, att patienten faktiskt kommit på avtalad tid.
Betalsätt är med giltigt frikort, och patienter under 18 års ålder vilka har avgiftsfri vård.

Hinder
Regelverk Patientavgifter i öppen vård. mars 2015 avgiftsbefriad besök som ej finns implementerad i PASiS. Regelverk i högkostnadsskyddet.

Aktiviteter
En referensgrupp bildades och en arbetsgrupp tog fram förslag på regler för placering - mellan trappa och hissar för att inte hindra patientflödet i hallen, sekretess - riskbedömning krävdes, vilka enheter som ansluts, hur skall det fungera - riktar sig inte i första hand till förstagångsbesökare, när skall det vara tillgängligt - vilken tid på dagen, information,  teknik, tillgänglighet, statistik, skyltning - Region Skånes policy säger att alla skyltar skall synas lika mycket och ha samma utformning.

Skyddad identitet kan ej använda dessa tjänster. Det finns en vågskål som måste balanseras mellan patientsäkerhet och tillgänglighet, att det är enkelt att använda. Personuppgifter skyddas genom att det finns ett särskilt filter på skärmen som gör att det inte går att se något av det som står om man tittar "över axeln" på någon. Bokningar är endast synliga högst två timmar innan avtalat besök.
Statistik visade att i patienter i åldern 18 år och yngre, samt mellan 60 och 70 år, var de som använde incheckningen mest under perioden 2015-06-29 - 2015-08-29. Siffran var cirka 25% respektive cirka 20%.
Medelåldern på patienterna var ca 47 år. Medeltiden det tog att checka in var 28 sekunder, och snabbaste tiden var endast 7 sekunder. I medeltal användes incheckningen av 89 personer per dag. 

Kundnöjdhet:
Patienter svarade på frågan: Hur upplevde du självinchekningen? och gav omdöme genom en "smiley-apparat" med fyra knappar med olika färg och "smiley", från glad till ledsen gubbe.
Problem man upptäckte var exempelvis att målsmän hade knappat in sina egna personnummer istället för sina barns, samt att någon försökt trycka in körkortet i facket där kvittot skrivs ut. 

Gränssnitt

Hej!

Välkommen till Centralsjukhuset Kristianstad. 
Tryck här för att checka in.

Personuppgifter Tryck för att skanna ditt ID eller körkort.
Tryck för att ange ditt personnummer. 
Placera körkort här
19........ personnummer

Personnummer 12 siffror, varje siffra syns endast under en sekund sedan ersätts det med en stjärna, påsåvis döljs personnumret effektivt för eventuella utomstående.

Välkommen Ture
visa bokningar

Systemet använder endast förnamn/tilltalsnamn på patienten för patientsäkerhetens skull.

Du kan checka in på följande bokningar

Det krävs att du bekräftar bokningen för att kunna fortsätta.

Incheckning klar Du har checkat in ditt besök
Skriv ut kvitto KLAR

Nu är du klar!

DIN BOKNING KAN INTE HANTERAS VIA SJÄLVINCHEKNING VÄNLIGEN KONTAKTA KASSA / INFO

Detta meddelande får man upp om man exempelvis har kommit försent till sitt besök. Man hänvisas då direkt till avdelningens kassa för vidare hantering av ärendet.

Avslutning
Nationell patientenkät

Det redovisades kort data från en nationell patientenkät, vilken skickas ut regelbundet, och som endast vårdkonsumenter kan svara på. Det är frågor om hur man har upplevt vården.

Vad tycker patienterna om öppenvården på CSK?

Nationell patientenkät 2015-11-03
Utskick till de som har varit föremål för vård i primärvård, akut.
vad tycker patienterna om primärvården i Kristianstad?
Bemötande, delaktighet,  information,  tillgänglighet,  förtroende,  upplevd nytta,  helhetsintryck,  rekommendera. 
Jämförelse CSK, Landstinget och Riket 

Vad tycker patienterna om slutenvården på CSK?
Vi önskar att alla patienter ska vara delaktighet

kommun och primärvården kommer 2016 att ha mer med varandra att göra i framtiden.

Den information som kommer fram vid våra möten i brukarsamverkan bör komma era medlemmar till del. Ta gärna med er input från era medlemmar till mötena.

 


0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.