Diagnosinformation i Hässleholm 2015-04-22

Reumatikerdistriktet Skåne medverkade vid Reumatikerföreningen Hässleholms medlemsträff, på Museet på Hässleholmsgården, den 22 april 2015.

Till denna var Reumatikerdistriktet Skånes ordförande Kerstin Lövgren - diagnosombud för Artros - Spondylos, Ingela Adler Petrow - diagnosombud för Artrit och  Ann-Marie Tholander - diagnosombud för Fibromyalgi - Mjukdels, inbjudna att informera och svara på frågor om tre olika reumatiska diagnoser.

Medlemsträff onsdagen den 22 April 2015 kl 18.00 på museet på
Hässleholmsgården.

Mötesförhandling.

Kerstin Lövgren, Ingela Adler Petrow och Ann-Marie Tholander informerar och svarar på frågor om sina diagnoser. Artros, artrit och fibromyalgi.

Kaffe med smörgås serveras (pris 50 kr).

Lotteriförsäljning

Bindande anmälan till kansliet senast den 20 April 2015

Telefon:  0451-83270
E-mail:   reumatikerforeningen.hlm@uvtcmail.se

Alla är hjärtligt välkomna!

Se video

Artros
Vad är Artros? Det är en ledsjukdom där brosket angrips. Brosket slits ner med åren och normalt kan kroppen bygga upp det igen, men inte när man har artros.

Kerstin märkte de första symtomen för 24 år sedan. Hon fick då ont i leder, händer och fötter, och sökte för detta på sin vårdcentral. Men där hittade man inget konstigt, proverna som togs visade ingenting onormalt.
Det skulle dröja tio år senare innan något hände. Kerstin sökte då handkirurg för sina händer. Lederna var uppsvullnade och det gjordes en undersökning, som visade på långt framskriden artros.
Idag är man duktiga på att se det här på vårdcentraler, och sjukgymnaster är duktiga på att ställa diagnos på artros vilket gör att behandling kan komma igång tidigt.
När Kerstin några år senare tog kontakt med en lokal reumatikerförening, fick hon lära sig att det var viktigt att vara aktiv när man har artros.
Hon kom därefter till en så kallad artroskola dit hon skickats av sin läkare. Idag skickas patienter som kommer till vårdcentral med besvär som visar sig bero på artros direkt till en sådan artrosskola. Man genomgår ett program som varar cirka sex veckors tid.
Vid artrosskolan fick hon veta att det var viktigt att röra på sig. Genom det som kallas Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) kan man få hjälp att hitta en aktivitet man kan trivas med, något som är viktigt eftersom man måste fortsätta vara aktiv resten av livet. Det är viktigt att inte gå för hårt ut direkt från början i sin träning. Det är bra om man kan få ett tränngsprogram som är utarbetat av en sjukgymnast som kan vad artros handlar om.
Man tränar upp de musklerna som omger en någon led, för det är dessa som bär upp leden. Man behöver inte göra så mycket, det räcker även med mindre krävande rörelser. Genom att träna händerna vid artros i dessa, kan de bli mindre svullna. När blodcirkulationen kommer bra igång blir lederna mjukare.

Juvenil Idiopatisk Artrit - JIA (barnreumatism)
JIA tillhör artrit-sjukdomarna, och idiopatisk står för att man inte vet orsaken till artriten. Som namnet antyder drabbas man redan i unga år, diagnosen behåller man även som vuxen. JIA liknar sjukdomen Reumatoid Artrit - RA, det som brukar kallas ledgångsreumatism.

Ingela fick sjukdomen för cirka 53 år sedan. Hon var då en sportig och mycket aktiv flicka på 13 år. Det hela började med en utgjutning i knät, vilken hon sökte hjälp för. Man fann då inget som tydde på att hon skulle vara sjuk. Senare fick hon ont i såväl käkarna som ända nere i tårna, och kunde inte röra sig. Hennes föräldrar sökte då hjälp på en mottagning i Lund, där Ingela blev inlagd direkt, och fick ligga kvar cirka ett halvårs tid. Prover visade inget konstigt men på röntgen kunde man se skelettförändringar.
Sjukdomsförloppet kan gå mycket snabbt, och för Ingela tog det bara fyra år tills hon blev tvungen att få en höftprotes. Senare fick hon rullstol och det hade hon under 13 års tid.
Sjukdomen innebar många operationer med insättande och senare byten av olika proteser.
Träning är viktig även vid JIA och RA men belastningen får inte bli för stor, det gör att exempelvis träning i vatten är mer lämplig. 

Fibromyalgi - FM
Fibromyalgi är en reumatisk sjukdom som innebär mycket smärta.

Ann-Marie drabbades av sjukdomen för cirka 25 år sedan, hon var då väldigt aktiv med bland annat gymnastik och träning samt hade även ett tyngre arbete.
Det började med en akut väldigt kraftig smärta i den ena armen. Vid undersökning på akutmottagning visade sig armen ha svullnat upp till 5 - 6 gånger den normala storleken. De prover som togs visade ändå inte någonting som kunde vara fel, och läkarna visste inte vad som orsakade den kraftiga svullnaden och smärtan.
Vart efter tiden gick började smärtan i armen sprida sig även till andra delar av kroppen som ryggen, en axel, och i benen. Den verkade flytta sig runt. Orsaken var fortfarande okänd och Ann-Marie kunde bara bli hemskickad med smärtdämpande mediciner, vilka hon prova ett stort antal, även några väldigt starka sådana.
Till slut, efter att först ha blivit skickad till än den ena än den andra instansen, lyckades Ann-Marie få kontakt med en läkare som efter att ha hört hennes livshistoria föreslog den reumatiska sjukdomen Fibromyalgi som orsak till besvären. Hon fick då komma till någon slags föregångare till det som idag kallas en smärtskola. Där kunde man träffa andra med samma besvär och samtala i grupp om detta.
Att äntligen få en diagnos var en stor lättnad för Ann-Marie som hela tiden upplevt att hon inte blivit riktigt trodd när hon sökte vård. Tanken fanns även att det kanske var så att hon kanske rentav var psykiskt sjuk på något sätt.
Även vid Fibromyalgi är det viktigt med rörelse och motion, även om man har ont. Fysisk aktivitet verkar i kroppen på så sätt att kroppens egna smärtstillande hormoner, endorfinerna, släpps fria i kroppen.
Även om man har mycket starka smärtdämpande mediciner kan det genom att man tränar och motionerar, i kombination med att man lär sig hantera sin sjukdom bättre och har ett positivt tänkesätt, bli möjligt att klara sig med mindre mängd av mediciner.  

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.