Dr. Sofia Exarchou, Skånes universitetssjukhus (SUS)

Föreläsning om inflammatorisk ryggsjukdom 2015-11-21

Föreläsning om Ankyloserande spondylit (AS), tidigare kallad Bechterews sjukdom, på Skånes Universitetssjukhus (SUS) Blocket i Lund. Föreläste gjorde en fysioterapeut och en läkare.

 

Minnesanteckningar

Sofia Exarchou, Med. dr.              

Hur pass allvarlig är min sjukdom?

  • Något ökad dödlighetsrisk hos patienter med Ankyloserande spondylit än normalbefolkningen, dödsorsak är främst hjärt- kärlsjukdom.
  • Riskfaktorer för ökad dödlighet: hjärt- kärlsjukdom, diabetes, lungsjukdom, cancer, låg utbildning, tidigare operad höftled.
  • Vilken roll har behandling, sjukdomsaktivitet, rökning och andra livsstilsfaktorer?
  • Behandling har blivit bättre och har förhoppningsvis bättre effekt på risk för hjärt- kärlsjukdom och dödlighet.
  • Man måste ta behandingen på allvar.
  • Undvika andra riskfaktorer (rökning, övervikt, inaktivitet, med flera)

 

Annika Widuch, fysioterapeut       
Vad händer i kroppen vid inflammatorisk ryggsjukdom?

  • Kronisk, systemsik inflammation, förhöjdn SR, CRP, förhöjda nivåer av TNF-alfa
  • Sjukdomsrelaterad trötthet, fatigue
  • Inflammation drabbar huvudsakligen och primärt benen vid ligamentfästen bredvid leden. Detta leder till ett benödem, vilket ger tryckstegring och detta ger smärta. Ödemet kan se med MR
  • Vanlig debut är inflammation i SI-lederna
  • Efterhand kan vilken annan del av ryggraden och bröstkorgen involverad

Perifert ledengagemang . Den synliga svullnaden kan sträcka sig långt utanför ledens avgränsing

Behandlingsprinciper vid inflammatorisk ryggsjukdom

  • Patientutbildning, empowerment
  • Läkemedel, NSAID, Methotrexate, Salazoprin, TNF-alfahämmare, lokala cortisoninjektioner
  • Fysisk aktiviet och träning, fysioterapeutkontakt direkt vid diagnos.
  • Rökstopp

 

Fysisk aktivitet och träning - rekommendationer, begrepp, definitioner (vuxna över 18 år)

Dos / vecka för bättre hälsa:

  • Pulshöjande fysisk aktivitet - minst 150 min på måttlig intensitet eller minst 75 min på hög intensitet, i pass om minst 10 min vid flera tillfällen under veckan. Kan kombineras.
  • Muskelstärkande fysisk aktivitet - minst 2 gånger per vecka för flertalet av kroppens stora muskelgrupper.
  • Personer över 65 år bör även träna balans.
  • Långvarigt stillasittande bör undvikas.
  • Måttlig intensitet motsvara minst 100 steg / min vid promenad.
  • Hög intensitet minst 75% av maxpuls (räknas ut med formeln (220 - ålder, 211 - (0,64 x ålder) )

Vad är fysisk inaktivitet?

  • Avsaknad av kroppsrörelse, energiförbrukning är nära den vi har i vila. Stillasittande räknas som fysisk inaktivitet
  • Längre stunder av stillasittande oberoende av fysisk aktivitet på måttlig och hög intensitet innebär risk för ohälsa och tidigare död.
  • Långvarigt dagligt stillasittande leder till minskad total energiförbrukning, påverkar blodfetter och blodkoagulation negativt, minskar insulinkänsligheten, förändrar genaktiviteten i skelettmuskelatur, ger ökad risk för depression.
  • Långvarigt stillasittande bör undvikas och regelbundna pauser tas med någon form av muskelaktivitet.

Fysisk aktivitet med måttlig intensitet - "motion"

  • Fysisk aktivitet som utförs på ett sådant sätt att den medverkar till att bibehålla en god hälsa på sikt.
  • Promenader, stavgång, cykling, dans, simning, bassangträning utförd på ett sådant sätt att de verkligen ger hälsovinster.
  • Motionera minst 30 min/dag på minst måttligt ansträngande nivå. Borg 12-13

Fysisk aktivitet med hög intensitet - "träning"

  • Aktiviteter som utförs för att medvetet förbättra fysisk prestationsförmåga.
  • Måste vara ansträngande. 
  • Är planerad och strukturerad och kräver att man byter om och vattenflaska.
  • Konditionsträning och styrketräning 2-3 gånger/vecka, hjärta och muskler.
  • Pulsmätare, för att öka konditionen krävs att man ligger på 75-80% av maxpuls - Borg 14-17, högintensiv intervallträning HIIT - Borg 18-19.
  • Styrketräning, till eller nära utmattning i musklerna i varje övning, Borg 14-17.
  • Cykling, spinning, crosstrainer, roddmaskin, rullskidor, racketsport, bassangträning med högt tempo.
  • Gymträning, hantlar, gummiband, TRX-band, kroppen som motstånd, kettlebell ...

Borgs ansträningskala - Borgs RPE (Rating of Percieved Exertion) -skattning av allmän ansträngning.

6. Ingen ansträngning alls
7.
8. Extremt lätt
9. Mycket lätt
10.
11. Lätt
12.
13. Något ansträngande
14.
15. Ansträngande
16.
17. Mycket ansträngande
18.
19. Extremt ansträngande
20. Maximal ansträngning

Värde x 10 = puls

 

Fysisk aktivitet och inflammation

  • Regelbunden träning leder till minskad inflammation, systemisk såväl som lokalt.
    Regelbunden fysisk aktivitet och träning är därför en del av behandlingen vid inflammatorisk ryggsjukdom.
  • Otillräcklig fysisk aktivitet under en längre tid innebär kraftigt förhöjd risk.

 

  • Hållningsträning dagligen gärna ligga på magen en stund varje dag
  • 100 steg per minut

Träningsprogram föreskrivna som en del av behandling måste följa rekommendationerna för att uppnå fysiologisk respons. Förskrivning av fysisk träning.

Hälsoeffekter vid fysisk aktivitet och träning

Hjärtat arbetar bättre

  • Hjärtats ökade kapacitet ökar den maximala syreupptagningsförmågan - konditionen
  • Mäts i ml/kg/min och varje enhet den minskar betyder 5% högre risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdom.
  • Förbättrat blodflöde hos vältränad individ betyder att en större del av hjärtat blodvolym/min går till den arbetande skelettmuskelaturen vilket leder till att mer kan hämtas ur blodet, och det betyder att mindre mjölksyra bildas.

Lungkapacitetens förbättras

 Sluta röka! Daglig rökning räknas oavsett antal! Daglig rökning ska undvikas!

Skeletett stärks!

  • Vid inflammatoriska ryggsjukdomar sker en ökad benförlust i ryggraden och de förkalkade ligament är dessutom skörare vilket leder till ökad risk för frakturer vid olika former av trauma.
  • Belastade aktiviteter, promenader, stavgång, styrketräning.
  • Dagsljus minst 30 min/dag, D-vitamintillskott
  • Bensörhet i sig känns inte - men det gör konsekvenserna av det.

Immunförsvaret stärks, dämpar smärta och inflammation

  • Naturliga "mördarceller" produceras. Stimulerar de så kallade makrofagernas funktion, tar död på cancerceller, bakterier och virus.
  • Minskade nivåer av TNF-alfa - vilket betyder att inflammation hämmas
  • Ökad frisättning av antioxidanter ger lägre förekomst av "fria (syre)radikaler", dämpar inflammation.
  • Endogena opoidpeptider - endorfiner aktiveras, verkar smärtstillande på flera nivåer. Är perifert med och dämpar inflammation.
  • Träning har en inflammationshämmande och smärtstillande effekt i nivå med läkemedel

Minskar risk för olika besvär ifrån mag-tarmkanalen och för olika former av cancer

  • Motverkar förstoppning
  • Minskad risk för gallsten
  • Minskad risk för olika former av tjocktarms- och ändtarmscancer, bröstcancer, livmodercancer, prostatacancer, lungcancer. 25% av alla cancerfall är relaterade till fysisk inaktivitet och övervikt.
  • Inflammation kopplat till risk för cancer.

Fettvävnaden är ett endokrint organ som frigör ämnen som skapar inflammation. TNF-alfa och CRP är direkt korrelerad till central fetma och detta gäller både för subkutant bukfett och för djupare liggande inälvsfett, Stor hälsorisk.

Ökar det psykiska välbefinnandet!

  • Serotonin frisätts -förebygger depression.
  • Lugnande och avstressande effekt.
  • Förbättrar sömnen

 

"Rörelse är receptet - det funkar"

Det är aldrig för sent. Man blir heller aldrig färdig.

Den bästa träningen är den som blir gjord

Försök att hitta några olika aktiviteter som du tycker är kul.

Bra med variation både för kroppen och knoppen.

Ha roligt! - ett gott skratt förlänger livet.

 

Se video
För att se videoupptagningar från föreläsning om inflammatorisk ryggsjukdom 2015-11-21 i Lund, logga först in via "Min sida" klicka därefter på nedanstående artikel.

Lördagen den 21 november 2015 hölls föreläsning om inflammatorisk ryggsjukdom - Ankyloserande spondylit (AS), tidigare kallad Bechterews sjukdom, i Centralblockets aula Skånes Universitetssjukhus (SUS) Lund. Föreläste gjorde doktor Sofia Exarchou vid Skånes universitetssjukhus (SUS) och fysioterapeut Annika Widuch vid Reumatologen Centralsjukhuset Kristianstad (CSK).

Sofia berättade bland annat att sjukdomen är dubbelt så vanlig hos män i Sverige och vanligast i norra delen av landet. Inflammatorisk ryggsjukdom kan, men behöver inte alltid, leda till skelettförändringar.
Sjukdomen brukar behandlas med först och främst så kallade antiinflammatoriska läkemedel. Om inte det hjälper ges andra typer som kallas DMARD och TNF-hämmare - de biologiska läkemedlen som exempelvis Embrel, Remicade, Humira med flera. Dessa ges olika ofta och i olika doser. När man tar sådana finns det högre risk att få infektioner och därför görs uppehåll om man får feber eller någon behandlingskrävande infektion.  

Annika berättade bland annat om vad en inflammatorisk ryggsjukdom gör i kroppen. Det handlar om kronisk systemisk inflammation som ger förhöjda värden på korttids- och långtidssänka, samt förhöjd nivå så kallade TNF-alfa antikroppar. En överväldigande trötthet, kallad fatigué, kan patienter ofta drabbas av. Behandlingen består av patientutbildning, motivationshjälp, läkemedel, kontakt med fysioterapeut som ordinerar fysisk aktivitet och anpassad träning.
Hon fortsatte med att utförligt förklara vad olika typer av fysisk aktivitet innebär, och hur det påverkar kroppen. Intressant var att fysisk aktivitet och träning har goda hälsoeffekter i nivå med läkemedel - och det verkar inflammationshämmande och -dämpande. "Rörelse är receptet - det funkar" - en devis fysioterapeuter haft länge och som nu bekräftas av forskningen. 

 

Frågor:

Fråga 1. 
Kan man ha AS trots att blodproverna är normala och utan tecken på inflammation.
 
Blodprover tas för att mäta värdet av sänkan och CRP, snabbsänkan. Värdena speglar graden av inflammation i kroppen. Är sjukdomsaktiviteten hög är sänkan och CRP för det mesta också högre än normalt. Men ibland visar dessa prover normala värden trots att man har sjukdomen.
Fråga 2.
Kan man boka tid hos er för konsultation även om man bor i Stockholm?

Svar: Ja det är tillåtet.  I Region Skåne gäller remisskrav, vilket betyder att man som patient från ett annat landsting, får skriva en så kallad egenremiss och skicka till Reumatologen Skånes Universitetssjukhus SUS Lund-Malmö, för att kunna få en bedömning.
Om och när man får en sådan bedömning ska inte vara beroende om man kommer ifrån Skåne eller Stockholm, utan medicinska skäl ska gälla. Man får betala resan själv men vid vårdbesöket gäller Region Skånes egna patientavgifter och även högkostnadsskyddet gäller. Det kan vara bra att känna till att när man söker vård i ett annat landsting så gäller inte vårdgarantin och det betyder inte att man kan komma till tidigare i Skåne än man hade gjort hemmavid.
Fråga 3.

Fråga om blindhet, så gick det inte att se att det finns ett samband mellan AS och blindhet och vetenskapliga studier i dagsläget.

Men däremot var det vanligt med problem med ögonen. Har man stora problem med sina ögon bör man kontakta en ögonläkare som kan bedöma ögonen, vilken behandling ögonläkaren kan rekommendera.
Irit (regnbågshinneinflammation) kan drabba upp till en tredjedel av dem som har AS(Ankyloserande spondylit, tidigare kallar Bechterews sjukdom) någon gång under livet. Irit drabbar vanligtvis bara ett öga åt gången, symptomen kommer ofta på under några timmar och består i kraftig smärta i ögat, ljuskänslighet (dvs att det värker ännu mer i ögat då man ser på ljus), att ögat rinner, att det är kraftigt rött just runt pupillen samt att man ser sämre på detta ögat. Får man dessa symptom ska man söka akut dvs inom ett dygn. 
Om man har symtom på regnbågshinneinflammation ska man undersökas och behandlas av en ögonspecialist så snart som möjligt. Ju längre behandlingen dröjer desto mer riskerar synen att försämras.

Betydligt vanligare vid AS och andra spondylartriter (reumatiska ryggsjukdomar) är konjunktivit (bindehinnekatarr) som också den kan ge viss smärta (men mycket lindrigare) under dagar och veckor samt irritation, diffus rodnad i hela ögonvitan samt skavkänsla.
Fråga 4.
Fråga om läkande eller självläkande utsikter för AS? 

Sjukdomen läker inte ut av sig själv. Den läker inte heller ut även om man använder läkemedelsbehandling. 

 

 


0 Kommentarer

Inga artiklar hittades

50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.