Informationsmöte PIL Malmö "Att vara anhörig" 2015-10-05

I samband med Anhörigdagen arrangerades den 5 oktober 2015 föreläsningar om att vara förälder, barn, vän eller käraste till någon som behöver hjälp, på Skånes Universitetssjukhus (SUS) Malmö.
Arrangörer var Skånes Universitetssjukhus (SUS), Patientforum PIL Malmö, Malmö Stad, Malmö Anhörigförening och Teater Katapult.

 

Minnesanteckningar

Som inledning till den första delen av varje session, samt som avslutning på dagen, berättade Teater Katapult om tre olika livshistorier där fokus låg på hur det påverkade den anhörige. I början var det problem, sedan blev det bättre och till sist blev situationen bra när olika åtgärder satts in.

Carina Nilsson, kommunalråd, Malmö Stad, berättade om hur Malmö samverkar med anhöriga.
Många kommuner tar inte tillvara på de anhöriga, ofta bjuds de inte självklart in i vårdarbetet. Malmö Stad strävar efter att de olika verksamheterna i kommunen skall bli "anhörigvänliga". Kanske ett recept för andra kommuner, att göra verksamheter "anhörigvänliga", som ett slags certifiering.
Sekretesslagen används ofta som invändning när inte anhöriga görs delaktiga i omvårdnadsarbete, men om den närstående ger sitt samtycke så är det faktiskt inte något problem att involvera de anhöriga.
Det är även viktigt att tänka på att man inte bara kan ta för givet de anhörigas hjälp, för de anhöriga har ingen skyldighet i lag att hjälpa sin närstående om de inte vill.

Rosella Citterio och Karin Skogmark är så kallade "anhörigkonsulenter" inom Malmö Stad.
Anhörigkonsulenter skall hjälpa till i kontakten mellan anhöriga och kommun. I Malmö finns 7 stycken sådana, utspridda på alla stadsdelar. De informerar om vilket anhörigstöd som finns. Som namnet säger så är anhörigstöd stöd till den som lever nära någon som är sjuk eller som behöver hjälp.
Det är viktigt att se till helheten, att förebygga ohälsa även hos de anhöriga eftersom om de anhöriga inte mår bra så påverkar det även den närstående.
Den lagstiftning som finns om anhörigstöd är Socialtjänstlagen (SoL) kapitel 5, paragraf 10.
I Malmö består stödet av tre delar: Information och utbildning - om lagstiftning och vilken hjälp som finns att få, Samtalsstöd, samt avlösning - en annan person kan ta anhörigs fysiska plats vid något tillfälle.
Anhöriga får idag ofta vara som ett slags "projektledare" för sjuka närstående.
Anhörigkonsulent kan man vända sig till både i sin egen bostadsort och om den närstående vistas på annan ort kan man även söka anhörigkonsulent på den orten.

Mailis Lundgren och Eva Wiman representerade Malmö anhörigförening respektive Anhörigas riksförbund, och gav en anhörigs perspektiv på saken.
Omkring 1,3 miljoner anhöriga vårdar någon närstående i Sverige idag. Cirka 900.000 av dessa är i arbetsför ålder, och av dessa är det runt 100.000 som tvingas sluta arbeta eller som får gå ner i tjänst.
Beräkningar visar att staten sparar cirka 177 miljarder kronor på anhöriga som vårdar närstående.
Vård och omsorg skall fungera men faktum är att 65% av äldreomsorgen sköts av anhöriga.
Avlösning ansöker man om via biståndshandläggaren. För många är dock verkligheten att vänner och bekanta får stå för avlösningen.
Många gånger tycker anhöriga att de inte fått information om stöd som finns att få, men ofta kan det bero på att man faktiskt fått information många gånger men inte varit i stånd att ta den till sig på rätt sätt. Ofta behöver man höra det från någon annan som är en anhörig, eftersom de ofta betraktas som mer trovärdiga än tjänstemän.
Det är ofta inte vilket stöd som finns att få som betyder mest, utan hur det erbjuds.
Ett exempel är verkligheten: Ett samtal om avlösning för en närstående. Den anhörige får frågan "Kan han larma själv?" "Ja" "Då behöver han ingen hos sig!" - blev svaret.

Marie Werup, kurator, Akutsjukvården, Skånes universitetssjukhus (SUS) Malmö berättade om vilket stöd anhöriga kan få på akuten.
Det är den sjuke som själv bestämmer vem som är närmast anhörig.
Det krävs ett gemensamt ansvar oavsett yrkesroll. Anhörigperspektivet ska finnas på alla nivåer.
På akuten har man särskilda sköterskor som kallas "anhörigstödjare", vilka är som ett mänskligt stöd. Om man vill och läkaren tillåter det så får man vara med. Särskilda anhörigrum finns i anslutning till akutrummen.
Krishantering: Ordet kris kommer från grekiskan och betyder en avgörande förändring eller vändpunkt. Det definieras som att "det inträffar något så allvarligt att tidigare erfarenheter och psykiska resurser inte räcker till för att hantera det". Kris har inte med psykiatri att göra, utan är en naturlig del av livet.
Krisen brukar delas in i olika stadier. Det första är "Chocken" som inträffar och varar från några timmar till dagar. Sedan kommer "reaktionen" med tidsperspektivet några veckor till några månader. "Bearbetning" pågår sedan under alltifrån ett halvår till något års tid. När man bearbetat krisen kommer man in i en "nyorientering", där man gradvis har anpassat sig till ett nytt liv med nya förutsättningar.
Kurator används på akuten som psykosocial kompetens, till att ge akut krisstöd.

Christoffer Eliasson, Region Skåne berättade om lag och rätt gällande barn som anhörigvårdare.
Av cirka 2474 tillfrågade ungdomar var 7% vårdare av anhöriga.

Martina Takter, från Malmö stad, föredrog forskningsarbete kring anhörigvårdare.

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.