Ordförandeträff - 2016-05-10

Reumatikerdistriktet Skåne inbjöd alla föreningarnas ordförande och vice ordförande till en utbildning i distriktets lokaler på Skiffervägen 20 i Lund.

10 föreningars ordförande och vice ordförande samlades till en 2 timmars utbildning ledd av Lennart Hallengren och Brittmarie Dahlberg från ABF Skåne.

Dagens träff började med att distriktets ordförande Kerstin Lövgren hälsade alla välkomna, och kort föredrog händelserna kring förbundsordförande Anne Carlsson och vad som hänt på Förbundet.
Därefter bjöds Lennart Hallengren och Brittmarie Dahlberg fram att hålla utbildningen.
Den inleddes med en kort presentation av de närvarande.

Upplägget var att de närvarande skulle samtala med varandra om olika frågor. Alla närvarande fick ut ett material med titeln Föreningskunskap.

Att vara ordförande

  • Varför blev jag ordförande?

Det kom fram tankar om egen motivation och önskan att påverka. Mycket jobb men överlag väldigt roligt. Lättare att bli ordförande i en förening där man är bekant med medlemmarna. Samhörighet med andra som har samma diagnos. Man måste känna för det. Ibland kan det vara lättare och ibland kan det vara riktigt tufft.
Innebär ansvar och engagemang. Ordföranden är lite mer 'utsatt' än de andra i styrelsen.
Ibland kan det vara svårt att kunna delegerar en del av uppdragen, viktigt att inte ha för stort 'kontrollbehov'.
Ibland kan man känna sig tvingad att bli ordförande även om man inte först tänkte det, för att exempelvis rädda en förening från nedläggning.
Finns inga enkla lösningar för hur man får en förening att fungera, finns ingen quick-fix.
Kicken kommer av de medlemaktiviteter man anordnar. Ger motivation och engagemang.

  • Vilka egenskaper är bra att ha när man är ordförande?

Här satt de närvarande i grupp två och två eller tre personer.

Bra egenskaper att ha som ordförande:
Drivande, fixare, kunna lyssna på andra, kunnig, inspirerande, lyhörd.
Ödmjuk, bestämd, respektera olikheter, hålla samman gruppen, bemöta alla på samma sätt.
Inte konflikträdd, lösa problem på ett tidigt stadie, påläst, alla skall komma till tals.
Kunna stadgarna och se till att de följs, utbilda styrelsen i sina funktioner, inte partisk, hålla sig neutral, inte favorisera, kunna delegera uppgifter och lita på att dessa blir utförda.

Vissa av de egenskaperna kanske man har, annars får man arbeta på det. Vice ordförande får vara beredd på att kunna gå in och stötta ordförande när det behövs. Bra att tänka på dessa egenskaper emellanåt, kräver stor insikt om sig själv, att våga vara ärlig mot sig själv får att se vad man behöver arbeta på.
Det handlar inte om den egna styrelsen. Konflikter finns i alla föreningar, olika uppfattningar och åsikter kan ibland orsaka viss osämja. Att lära sig skilja på sak och person, att inte tycka illa om någon för att de tycker på ett visst sätt.
Den som inte erkänner att man har fördomar, den har inte insikt om sig själv. Alla har fördomar, det handlar bara om att bearbeta dem.
Att kunna hantera kritik, att det inte blir som ett rött skynke. Det skall vara berättigad kritik, för att göra något bättre. Inte kritisera för kritiserandets skull. Då går man in i 'försvarsställning' och kan inte ta den åt sig. Har man gjort något fel måste man kunna ta det till sig. Kritik kan i vissa fall visa hur en särskild person har uppfattat en situation.
Att tänka på att något som man inte själv tycker är något problem kan vara det för någon annan.
Är man bekväm i sin roll? Hur agerar man själv? Är det något som kan tyda på att man inte egentligen vill ha uppdraget? Ingen lätt uppgift att vara ordförande. Man måste kunna se att något beslut som togs inte var så bra, det blev fel helt enkelt. Man måste kunna träda tillbaka och inse tillkortakommanden. Det kan ha berott på otillräcklig kunskap.

Att regelbundet utbilda styrelsen i vad ledamöternas respektive uppdrag innebär, vad deras funktion är. Vad vill vi? När? Vem gör vad? Hur skriver man ett protokoll? Vad gör sekreteraren? Nya styrelseledamöter få inblick i hur en styrelse arbetar. Det kan finnas en del outtalade regler, spelregler som man behöver lära sig som ny. Vilka mål skall styrelsen arbeta mot under verksamhetsåret? Inte vara för avancerad i sin utbildning. Många är mycket engagerade i styrelsen men inte har så mycket/någon föreningsvana.
Lyssna på även vad de nya har att säga, inte bara hela tiden tycka att det har vi redan provat. Våga prova nytt.

  • Vad är en ordförandes uppgift?

Så lite som möjligt, leda möten, dagordning, övergripande ansvar, delegera, se till att det skrivs protokoll, representera - är föreningens ansikte utåt, kalla till möten, firmatecknare, arbetsledare för eventuell anställd personal.
Bra delegering kan göra att ordföranden inte behöver göra så mycket. Inte ha kontrollbehov, men ändå se till att saker blir gjorda om det finns behov. Checka av att allt fungerar. Kunna vara flexibel.
Om någon annan har haft i uppdrag att fixa en aktivitet så kan ordföranden ha uppgiften att hälsa välkommen.

Efter en kort paus fortsatte utbildningen med Mötesteknik.

Mötesteknik

Beslutsordning
Viktigt med tydlighet, så att alla hänger med, så det blir tydligt om man tar några beslut och vad man beslutar. En del kan bli för ivriga. Får inte bara bli 'sorl' av mötet. Inte alltid så att en åsikt innebär ett konkret förslag, det avgör samtalstonen. "Jag föreslår..." innebär dock ett konkret förslag. Fler förslag? Kan behöva tydliggöras om ordföranden råkat missa någon. Lätt att sitta på ett möte som ordförande och köra över mötet efter hur man själv tyckte.

Förslag kostnad för en aktivitet.
1. Aktivitet för max 10.000 kronor; 2. Aktivitet för max 20.000 kronor; 3. Avslag; 4. Bordlägga till nästa möte.
Hur hantera ett sådant scenario? Med handuppräckning? Nej. 
Många förslag? Alltid endast ställa två mot varandra. Vid beslut skall alltid mer än hälften rösta för något av förslagen. En styrelse på 11 personer, då måste minst 6 personer rösta på det vinnande förslaget.
Ställ först upp förslagen som betyder måste avgöras i idag - förslagen 1-3, och sedan de som betyder avgöras senare - förslag 4. Om flest yrkar för det senare är det hela avgjort redan. Annars ställs sedan negativt beslut - avslag förslag 3, mot positiva beslut - olika kostnader förslagen 1-2. Ordföranden har alltid utslagsrösten om det står lika mellan förslagen.

Hur gör man när det gäller personval?
Person som ombud till HSO.
1. Lisa; 2. Kalle.
Scenario: Lika antal röster på båda och ordföranden röstar på den ena personen. -> Omröstning, skriva på papper. Vid lika här följer lottning. 
Ordföranden har inte utslagsröst vid personval. Det handlar alltid om att få fram det som majoriteten tycker.

Förklara beslutsordningen så alla närvarande hänger med, - helst, men ibland kanske tiden inte räcker till det vid stora kongresser.

Ibland kan ordföranden behöva checka av.
5 frågor för att regelbundet se efter om föreningen gör det som är tänkt:

  1. Varför finns vi? 
  2. För vilka?
  3. Vilka behov ska vi möta?
  4. Vilka resultat vill vi nå?
  5. Vår plan?

Engagemang
I Sverige: Vill du bli medlem i vår förening?, Men rätt är: Vill du engagera dig i vår förening? Engagera sig i någon av de frågor som föreningen driver, som ett slags ambassdör. Hur ser samhället ut idag? Vad skall vi göra för att få ungdomar att engagera sig. Myt att ungdomar inte vill engagera sig i samhällsfrågor, men kanske inte på just det sättet. De startar gärna en ny förening som handlar på ett annat, ofta mer modernt sätt.

Svaret på frågan 2 bör vara: För medlemmarna, och de som ännu inte är engagerade i föreningen. De som är intresserade av det som föreningen sysslar med helt enkelt.
Engagemanget finns, men det handlar om att fånga upp det. Våga prova nya sätt, inte bara svara att det provade vi för 10 år sedan och det fungerade inte. Men tänk efter, då var det en annan värld och världen förändras hela tiden. Det som inte fungerade då kanske fungerar idag istället.

Distriktets ordförande tackade Lennart och Brittmarie, och överlämnade vars en lille Kanin som gåva. Hon tackade sedan de närvarande för visat intresse.

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.