Brukarsamverkans möte 2016-03-03 Hässleholm

Vi samlas på Hässleholms sjukhus Lokal Spettekakan.

Skånevård Kryh

Brukarföreningarna är för oss i Skånevård KRYH en värdefull resurs för att främja patientinflytande och lyfta patientperspektivet.
Genom brukarsamverkan möjliggörs en kunskapsutbyte i dialogform mellan brukarföreningar och KRYHS verksamheter.

Representanter från verksamheterna Primärvård, Palliativ vård/ASIH och Hässleholms sjukhus kommer att delta på mötet.

Tina olofsson verksamhetsområdeschef i KRYH, Tf Chefsjuksköterska Lena Jeppsson och Hälso och sjukvårdsstrateg Marie Juhlin. Palliativ+ASIH verksamhetsområdeschef Ann-Louise Nordlund.

Jobbar i hela KRYH Kristianstad, Ystad och Hässleholm. Lena Jeppssson.

Medicinkliniken är en klinik som har ett stort ansvarsområde och man vårdar många multisjuka äldre.
Avd 38 har specialiserat sig på att arbeta med Patientcentrerad vård. Avd 9 är en rehabiliteringsavdelning, och avd 37 likaså men de riktar sig mot 'seniorer', man söker 'mobilisera' patienterna och samarbetar med ortopedin. Man utbildar också i patientcentrerad vård (PCV).
Akutmottagningen har satsat mycket på kommunikation och alternativa kommunikationsmöjligheter, såsom pekplattor med mera för patienterna.

Blir du akut sjuk i Hässleholm efter akutens stängning, vart vänder du dig? Akuten stänger klockan 20.00 på vardagar. Efter det får man tyvärr vända sig till Kristianstads sjukhus.

En som varit patient i primärvården reagerade positivt på att man efter avslutad vård skickade ett uppföljningsmejl till patienten med frågor och olika skattningsskalor.
Förutom det kan patienter få svara i den så kallade Nationella patientenkäten, vilken skickas ut till slumpvis utvalda patienter i hela landet varje år.

Lika vård för alla, vi kan inte ha öppet överallt, vi måste tillhanda lika vård till alla patientgrupper. Vi kan ha olika bedömningar du som patient ser på ett sätt och vi som proffesionser på ett annat sätt. Kan vi vara mer tydliga varför vi gör den här bedömningen. Patienter bör och ska också få veta var de ska vända sig.

Läkarbristen är stor bland annat speciella allmänn läkare. Det är lätt att tänka snabbt men vi får inte glömma kvaliteten heller, många måste också ha rätt kvalitet, det finns utbildade läkare och sjuksköterskan men det är svårt att inplementera utbildning utomlands och jämföras med utbildning i Sverige. Det finns ett pågående 'fadder'-projekt med utländska medicinutbildade som får 'gå bredvid' i Primärvården.

Allmän diskussion om hörapparater regionen eller privata utförare? Det är ett politiskt val, det ligger inte på tjänstemanna nivå. Enligt uppgift finns det ingen skillnad i kvalitet på de som tillhandahålls av Region Skåne och de som tillhandahålls av privata aktörer, ofta till och med från samma tillverkare.

Vård på politiska gruppen kan man påverka direkt genom politikern.

Artrosskolorna som finns idag kallade man tidigare inom KRYH för 'Knäskola'. Träning hjälper bevisligen och patienter skall erbjudas kontakt med fysioterapeut direkt + arbetsterapeut. Om detta inte fungerar är det mer en fråga om 'attitydproblem'. Vi genomslag för artrosskolor i regionen ska tas upp i ledningsgruppen vid nästa möte, ska tas upp och fortsätta att informerar om nytta av artrosskolor.

Diabetesgrupp vårdcentralens diabetespatienter, ungefär som en 'diabetesskola'. På vårdfronten är det på gång just nu att utvecklas att man skall kunna mäta blodsocker elektroniskt med en iPhone.

Har du klagomål mot vården du fått i primärvården, klaga i första hand till verksamhetschefen på vårdenheten, annars om det inte hjälper kan man också gå vidare till patientnämnden. Välkommet med åsikter och klagomål för då kan man reda ut. Vi har ingen chans att rätta till missförhållanden som vi inte vet om.

Det har åtminstonde tidigare funnits ett vykort 'Vad kom vi överens om?' där patienten kunde anteckna från under besöket, exempelvis att man fått en remiss, idag har formatet blivit för litet.

Genom tjänsten 1177.se kan man som patient numera läsa sin elektroniska journal, det skall gälla för alla offentliga vårdenheter. När det gäller privata aktörer är det skillnad på om det är en privat ackrediterad aktör eller en privat vanlig aktör, då den senare inte har samma höga krav ställda på sig och har inte heller något krav på sig att ingå i detta med e-journal. Av vårdpersonal kan man läsa en patients journal på nätet endast om man har läkarlegitimation. Beställa tider på Internet. Jämförelse bilbesiktning och med att beställa tider till läkare. Utbud och tillgång. Läkartiderna prioriteras efter vilka patienter som har högst behov, inte så många läkartider släpps att boka över internet. Gemensamt journalsystem primärvård och lasarett.

SVARA! Det är vården som ringer! Kom ihåg till nästa gång, att när Primärvården tar kontakt med dig som patient så ringer man från hemligt/dolt nummer. Detta beror på den typ av telefonväxel som man använder. Många vågar inte längre svara när det rings från ett hemligt nummer (dolt nummer) och kan man missa exempelvis en återbudstid.

Palliativiva vården omfattar Kryh och Trelleborg men är 'skåneövergripande' det vill säga man jobbar mot hela Region skånes område. Palliativa enheten jobbar inte bara med vård i livets slutskede utan även ASIH - avancerad sjukvård i hemmet. 2015 går mot förvaltningen Avancerad vård i hemmet, punktinsatser som hjälp med antibiotikainfusion och blodtransfusioner. Avancerad vård har 11 slutenvårdsplatser i Hässleholm+Kristianstad. Beläggningen av dessa platser har ökat sedan 2014 (60-65%) till idag 75% av dessa 11 platser. 28 platser finns i 'sjukvård i hemmet', ASIH, i Hässleholm, 29 platser i Kristianstad, 25 platser i Ystad, och 21 i Trelleborg. Man vårdas hemma men är inskriven som om man var inneliggande på sjukhus. Det kostar ingenting att vårdas på hemvårdsplatser, bara vid inläggning på avdelning betalar man den normala avgiften per dag.
Det är skillnad på ASIH och kommunal hemsjukvård. Medans ASIH är läkarledd är hemsjukvården bunden till primärvården. Det är behandlande läkare som skriver remiss för patienter att få ASIH, och det är behovsstyrt. För ASIH finns krav på att bedriva en säker och trygg vård i privata hem. Många patienter är barn, exempelvis med cancer som får medicin regelbundet i dropp.
När det kommer till trygghet och säkerhet ifråga om smittspridning och bakterier så är det faktiskt säkrare att få vård i sitt eget hem än på ett sjukhus. Det gäller samma föreskrifter för hygien som på en vanlig avdelning. Det finns inget påvisat fall av smittospridning med hjälp av hemvårdens personal, även om de har många olika patienter.
För att ytterligare förhindra att resistenta bakterier skall förekomma i vården arbetas intensivt med olika åtgärder, en sådan som kommer nu är att alla tygklädda möbler byts ut på KRYHs vårdenheter.
Den palliativa vården i Hässleholm+Kristianstad har stått som förebild för andra sådana enheter i övriga Sverige.

Vilket mottagande får patient med systemsjukdom i Primärvården? Primärvården (Pv) arbetar inte så mycket med just den typen av patienter eftersom man i princip mest 'sorterar' bland patienter, och de med sådana sjukdomar skickas vidare till specialistvården. Uppgiften är därför i princip mest att remittera vidare till rätt instans. Det finns också brist på reumatologer och specialistläkare, exempelvis finns en 1 1/2 tjänst i Kristianstad och denna skall då täcka hela KRYH.
När det gäller ovanligare tillstånd, exempelvis vaskulitsjukdomar, anser Pv sig behöva bli bättre på att reagera mer om patienter återkommer ofta och under längre tid, med olika typer av hälsotillstånd som tillsammans kan antyda att det är fråga om något mer allvarligt.
Är det bara fördel med att alltid få samma läkare, vilket många patienter idag önskar. Det finns fördelar, men också nackdelar. En är den att det är lätt att man som läkare blir 'hemmablind'. Patienten som kommer till en annan läkare kan få en helt annan bedömning när den läkaren sett något som inte den förre såg. 

Lika vård för allal oavsett vad man bor, är den målsättning man har. Men idag är det olika var du bor, om det är KRYH, SuS, eller Sund. Det jobbas konstant med att förändra lika vård för alla.

Man behöver göra reklam för sig själv, det ligger lite på sig själva.
Vad är syftet med brukarråden? De vänder sig till föreningarna i KRYHs område, och för att nå ut brett försöker man hitta 'rätt' kanaler.
Tänk gärna på att vårdcheferna gärna kommer ut till föreningar och berättar om hur vården fungerar, det går också skicka in förslag på vad man vill få information om. 

Nästa möte kommer att hållas.

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.