Reumaveckan 2016 i Umeå 2016-09-13--16

I Umeå hölls mellan den 13 - 16 september arrangemanget Reumaveckan 2016. Det var en konferens anordnad av Svensk Reumatologisk Förening (SRF) i samarbete med vårdproffessioner och patientföreningar.

Vid denna konferens kunde man lyssna till en rad olika föredrag och föreläsningar, över ämnen som var relaterade till reumatisk sjukdom och vården.

Det hölls frukostföreläsningar som handlade om riktlinjer för behandling av Ankyloserande spondylit (AS) och Psoriasisartrit (PsA), biologiska läkemedel, samt graviditet vid reumatisk sjukdom.
En session behandlade Ankyloserande spondylit, Spondylartrit, ryggsmärtor, samband mellan reumatisk sjukdom och inflammation i magen samt immundämpande läkemedel. En annan handlade om sjukdomen Systemisk Lupus Erythematosus (SLE) och diagnosticering av denna samt intressant forskning. Vid andra sessioner behandlades E-hälsotjänster, kost och motion, kronisk trötthet, hjärt- kärlsjukdom och reumatiska sjukdomar, samt behandling med kortison vid Reumatoid artrit (RA). Vid sidan av detta hölls det bland annat workshop om handträning för RA-patienter. 
Det gavs också utbildning för reumatologer och läkare om virusinfektioner vilka kan orsaka artriter eller artritliknande symtom, samt om hur ögat påverkas vid olika reumatiska sjukdomar som exempelvis Reumatoid artrit (RA) och Sjögrens syndrom (SSc).
Det fanns montrar och bord uppställda där läkemedelsföretag, vårdprofessioner och patientföreningar kunde berätta om sina produkter, eller sin verksamhet.

Varje dag innehöll i genomsnitt 6 olika sessioner, som gavs två åt gången i olika lokaler. Det gjorde att det fanns mer att lyssna på än man kunde, och därför fick man välja ut det som verkade mest intressant.

Antecknat från föreläsningar:

Riktlinjer för behandling av Ankyloserande spondylit och Psoriasisartrit
Läkare Mikkel Östergaard från Rigshospitalet i Köpenhamn föredrog de aktuella och uppdaterade riktlinjerna från EULAR om hur Ankyloserande spondylit och Psoriasisartrit bör behandlas, och vad som bör vara målet med behandlingen.
Värt att lägga märke till var att vid behandling med såkallade TNF-hämmare bör det vid Ankyloserande spondylit endast användas ett preparat, medans det vid Psoriasisartrit går bra att byta preparat upp till tre gånger.

Samband mellan Spondartrit och Ankyloserande spondylit
Lennart Jacobsson från Sahlgrenska Universitetssjukhuset presenterade rön från två omfattande studier, DESIR och SPACE, som skall klargöra hur Spondartrit i ryggen senare kan utvecklas till Ankyloserande spondylit.
Generellt högsta riskfaktorerna för att drabbas av Ankyloserande spondylit var att vara av manligt kön, vara rökare samt ha hög sänka (CRP). Bäst förutsättningar för att få en minskad sjukdomsaktivitet var om man var kvinna, hade låg sänka (CRP) och var ickerökare.

Samband mellan maginflammation och Spondartrit och Anyloserande spondylit
Reumatolog Eva Klingberg från Sahlgrenska presenterade forskningsrön om troligt samband mellan att ha maginflammation, vanligen benämnt IBD, och att drabbas av Spondartrit (SpA) eller Ankyloserande spondylit (AS).
Bland patienter med SpA/AS har det hittats inflammatoriska förändringar i magen hos 40-70% av dem.
Av någon anledning är det vanligare med IBD i Europa, Asien, och Amerikanska kontinenten.
Forskarna har en hypotes om att en förändrad magflora leder till att inflammatoriska ämnen sprids till leder och benmärg, vilket alltså skulle kunna trigga igång Spondartrit och Ankyloserande spondylit.

Diagnosticering och klassificering av sjukdomen SLE/Lupus
Forskare och läkare Sören Jacobsen från Rigshospitalet i Köpenhamn berättade om hur diagnosen ställs på patienter med sjukdomen SLE/Lupus.
Nya kriterier från EULAR och dess amerikanska motsvarighet ACR kommer inom kort. De kommer att lägga stor vikt vid tidig SLE sjukdom och SLE-liknande fall.
Forskare fann i en studie att inflammatoriska ämnen kunde påvisas i blodet redan innan det gick att hitta några antikroppar, och det ända upp till 8 år innan diagnos ställdes.

Metod för profilering av sjukdomen SLE/Lupus
Johan Trygg, professor vid Umeå Universitet berättade om en metod för såkallad profilering av SLE.
Metoden började användas inom psykologin redan på 1900-talet, och använd nu även för exempelvis SLE/Lupus. Med metoden kan man göra jämförelser med andra närliggande sjukdomar och en frisk kontrollgrupp.
Det finns en misstanke om att sjukdomen SLE kanske egentligen inte bara är en enda sjukdom, utan att det skulle kunna finnas undergrupper av sjukdomen.

Pusselbitar i blodet som blir som en sjukdoms speciella fingeravtryck
Professor Christer Wingren från Lunds Universitet berättade om en ny metod att analysera blodprov, för att så kunna hitta små små beståndsdelar - biomarkörer - som är speciella för varje reumatisk sjukdom. I ett blodprov finns det mer 10000 olika proteiner som bildar viktiga pusselbitar för att avgöra vilken sjukdom en patient lider av. För att det skall bli mer lätthanterligt har man för denna metod valt ut mellan 400 - 900 sådana såkallade biomarkörer.
Metoden använder endast en enda droppe blod som sätts ut på en provkarta av endast 1 kvadratcentimeters storlek. I jämförelse med den vanligaste analysmetoden som kräver flera milliliter blod och upp till 21 provkartor.
Intressant är att man med denna metod kan påvisa antikroppar i blodet även om sjukdomen är inaktiv, såkallad remission.

Hjärt- kärlsjukdom och reumatisk sjukdom
Lotta Ljung, från Reumatologen i Umeå samt Professor George Kitas, från England, talade på temat kardiovaskulär sjukdom vid bland annat Reumatoid artrit (RA).
Både i Sverige och i England har man kunnat konstatera att hos patienter med Reumatoid artrit är dödligheten i hjält- kärlsjukdom 50% högre än normalt. Det man främst dog av i Sverige var plötslig till följd av hjärtstopp. Något som forskare lagt särskilt märke till är att det inte har gått att se något trendbrott trots att patienter idag får bättre behandling.
Bland riskfaktorer fanns ålder, alkoholvanor, rökning och diabetes. Däremot var inte behandling med steorider någon riskfaktor. När det gäller stroke fanns det ingen skillnad i förekomst mellan patienter med Reumatoid artrit och patienter med Ankyloserande spondylit.
Georg Kitas lyfte fram frågan vad det egentligen är som är fel i blodsystemet vid Reumatoid artrit? Överlag för de inflammatoriska sjukdomarna så är dödligheten förhöjd med upp till 50%.
En komplikation som patienterna kan drabbas av är såkallad hypertension, vilket är mycket vanligt och till och med är underdiagnosticerat.
Vid forskning som gjordes i England fann man att patienter med Reumatoid artrit har mer fett i kroppen än övriga patienter. Måttet Body Mass Index - BMI - låg bland RA-patienter i England i genomsnitt på hela 29. Forskarna kom fram till att RA-patienter får något fel på fettsyreomsättningen i kroppen. Svårigheten påverkas både av mängden inflammation i kroppen och av patientens livstil. Patienter med RA påverkas även mer av stress än andra.

Kortisonbehandling och Reumatoid artrit
Eva Bäcklund, överläkare och docent i Uppsala berättade om vad man egentligen känner till när det gäller behandling med kortison vid Reumatoid artrit.
Kortisonet har använts länge, mer än 60 år, och upptäckten av steoriden gav ett Nobelpris år 1950. Men trots denna långa tid så har man fortfarande inte något svar på frågan om det finns något säker dosering och varaktighet av behandlingen? Därför tillsatte organisationen EULAR en särskild grupp om 22 reumatologer, från olika länder i Europa, för att undersöka detta, och resultatet av vad de kom fram till publicerades sedan i den vetenskapliga Annals of rheumatic disease under år 2016.
Man kom fram till att fördelen med kortisonet är att det generellt har bevisats göra nytta mot de flesta reumatiska sjukdomarna. Nackdelen är dock alla de biverkningar man drabbas av.
När de gick igenom den litteratur som finns om kortisonbehandling så överraskades de av den låga kvalitet det var på de studier som gjorts om nackdelar med kortisonbehandling. Det var oftast väldigt små och korttidsstudier, och det förekom ofta att man hade gjort ett urval bland patienter, vilket då kunde påverka utfallet av studierna. De observationsstudier som gjort var också ofta dåligt dokumenterade.
Alla patienter har olika känslighet mot kortison, och det är svårt att egentligen förutspå effekt av hur mycket det minskar inflammationer.
Det konstaterades att dosering med mindre än 5 milligram per dag innebar låg risk för svårare biverkningar, och risken blev högre redan vid 10 milligram per dag. Som långtidsbehandling räknades en varaktighet på 3 - 6 månader.

Om Psoriasisartrit (PsA)
Lars Kristensen, professor i reumatologi från Köpenhamn, talade om sjukdomen Psoriasisartrit (PsA).
Han började med att visa data om vilka kostnader sjukdomen Psoriasisartrit egentligen medför. Forskarna hade kommit fram till en kostnad om 10000 Euro per år och patient. Det som var det största problemet hos patienterna var ångest och depression.
Målet för behandling av en patient med PsA bör vara att uppnå minimal sjukdomsaktivitet.
Antikroppen TNF-alfa är drivande vid flera av de reumatiska sjukdomarna, och när det gäller Psoriasisartrit och Spondartrit och Psoriasis så är det de inflammatoriska ämnena IL17 och IL23 som är boven. För bästa effekt bör man inte använda upp till tre olika TNF-hämmare eftersom verkan då försämras kraftigt.
Behandling med Metotrexate är bra för huden men inte för lederna vid Psoriasisartrit.
Ett problem med de forskningsstudier som har bedrivits hittils är att patienter som inte främst har problem med lederna helt enkelt inte tas med i studierna.

Graviditet och behandling av reumatisk sjukdom
Forskaren Rebecca Fischer-Betz, från Dusseldorf i Tyskland, redogjorde för vad man hade kommit fram till vid en genomgång av all tillgänglig litteratur om graviditet och reumatisk sjukdom.
Hon började med att konstatera att 50% av patienter med SLE eller RA har mindre antal barn än man egentligen vill.
Det viktigaste när handlar om en patient har en inflammatorisk reumatisk sjukdom och som vill bli gravid, är att man kan kontrollera sjukdomsaktiviteten. Vid en aktiv inflammatorisk sjukdom har man sett att det finns risk för för tidigt födda barn. Det finns endast ett fåtal reumatologiska behandlingar att tillgå för kvinnor som vill bli gravida.
En särkild arbetsgrupp på EULAR har jobbat med frågan om vilka behandlingar som kan rekommenderas och vilka som inte kan det. Gruppen bestod av 20 personer, inklusive 2 patientrepresentanter. De poängterade i sitt slutliga arbete att för en sådan behandling bör fokus ligga på säkerhet och inte främst på effekt. Man hittade inga bevis för att TNF-hämmare skulle vara skadliga vid en graviditet. När det gäller kvinnor och Metotrexate så bör den dras tillbaka minst 1-2 månader innan graviditet, och helst 3 månader innan. När man slutat med Metotrexate bör folsyra ges. För män finns det inga bevis för att den som vill bli pappa måste sluta med Metotrexate.

Hur ögonen påverkas vid vissa reumatiska sjukdomar
Ögonläkare Leif Tallstedt, från St Görans ögonsjukhus i Stockholm, redogjorde för ögonsjukdom vid vissa reumatiska sjukdomar, som exempelvis Reumatoid artrit och Sjögrens syndrom.
Ögoninflammationer, uveiter, är vanligt förekommande  hos patienter med reumatiska sjukdomar. De kan vara av varierande art, såväl akuta som kroniska. Det kan finnas olika orsak till att de uppstått, såsom utlöst av någon infektion, okulär inflammation eller systemisk inflammation.
Hos patienter med JIA är det vanligt med en kronisk inflammation som drabbar främre delen av ögat. Den gör inte ont men ögat blir blekt vilket medför synnedsättning. Är patienten ett mindre barn bör ögat kontrolleras regelbundet, var tredje månad, fram till tonåren.
25% av patienter med RA får problem med torra ögon, vilket behandlas med någon typ av tårersättningsmedel. De kan även få mildare och svårare grad av inflammationer som drabbar den främre såkallade skleran i ögat. Den mildare graden brukar inte behandlas, medan den svårare kräver behandling med medicin och ibland kan immundämpande medel behövas.
Vid SLE är det relativt ovanligt med ögonpåverkan. Andra patienter som kan få mer allvarliga inflammationer i ögat är de som har Granulomatös polyangit (GPA).
För alla patienter gäller att en låggradig inflammation inte är skadlig för själva ögat, även långvariga sådana. 

0 Kommentarer
50 000 starka skäl att bli medlem

Har du, eller någon du känner, reumatism? I så fall ska du absolut bli medlem i Reumatikerförbundet. Våra medlemmar berättar varför.

Bli medlem!

Ge en gåva som ger hopp

Varje bidrag, litet som stort, är lika välkommet. Och du kan vara säker på att pengarna gör nytta. Läs mer eller välj belopp eller valfri summa.